Älvsnabbens vapen, som fastsatt på en träplatta delades ut till värdarna vid varje hamnbesök.


Puntarenas
Costa Rica

Medaljong från resan 1958-59. Klicka på den för att förstora!

 

Innehåll

 

Dan Frostberg berättar


Tillbaka till
Älvsnabbens hemsida

Tillbaka till startsidan om resan 1958-59

 Tillbaka till Dans sida om resan 1958-59
 

 

Costa Ricas flagga

 

 

 

 

 

 

Puntarenas, Costa Rica 9-12/2 1959

 

"Oh....dessa fantastiska män  - som vet hur man angör en brygga" !

Precis på klockslaget löper vi in mot den ganska oansenliga bryggan i Puntarenas hamn i Costa Rica. På kajen står en brokig skara människor uppställda  - strax bakom en blåsorkester. Värmen är närmast olidlig, ändå är flertalet därnere väl "påpälsade" - en del av de mer betydande männen i främsta ledet bär pälsmössor! Hela välkomstdelegationen står  mitt i "smältheta" solen! Vi har i paradstationer bemannat fartygets hela styrbordssida på alla däck - och vi står på skuggsidan! Orkestern spelar. Älvsnabben löper in mot bryggan för att i rätt ögonblick falla av  och av bara farten mjukt glida in mot kajen med styrbordssidan och låta sig infångas av gubbarna vid pollarna i land. Vi har väl sånär lyckats med manövern men når inte ända fram! Älvsnabben glider ut i hamnen igen! Orkestern spelar samtidigt som hon driver allt längre ut - det hela liknar mer avresa! Förnyat anlopp till ackompanjemang av orkestern. Vi kommer så pass nära att vi kan se hur svetten flödar under pälsmössorna! Men inte tillräckligt ändå - vi glider ut i hamnen igen! Ytterligare ett nytt försök misslyckas på samma sätt! Paradstationerna  börjar skruva på sig, en och annan försvinner ner under däck medan orkestern där borta på kajen spelar vidare. När fjärde attacken mot bryggan ser ut att lyckas har vi inte många man kvar ute på däck. Dom flesta har droppat av stukade och f--de! Vad f-n håller dom på med på bryggan? Orkestern därnere ger dock inte upp! Den spelar på tills hon ligger där hon ska - till kajs i Costa Ricas främsta hamn vid Stillahavskusten. Jag träffade en upprörd fänrik Drake som varit med uppe på bryggan. Det var 4 knops motström därute förklarade han uppgivet - nästan omöjligt att klara!

 Snabbspegeln var tydligen inte på plats när detta hände! Så jag tar upp saken nu istället -45 år senare! Bättre sent än aldrig tycker jag nog!

 

Här på plagen utanför Puntarenas njöt vi en hel eftermiddag - ända till solen gick ner.

 

Det är nog bara "sola i Karlstad" som biter på den här värmlänningen! Trots en underbar eftermiddag - ända fram till solnedgången - på plagen utanför Puntarenas i Costa Rica är han lika vit som han var i Acapulco i Mexico - för mer än en månad sen!

 

Chicago Bar i Puntarenas ser ju inte mycket ut för världen - inte ens på färgfotografi! Men här var härligt livat i luckan om kvällarna och fullt med blåkragar droppade ständigt in på detta det populäraste av alla förlustelseställen i Puntarenas. Ett sådant måste man ju bara ta en bild på - så man kan visa att man minsann har varit på "Chicago Bar" i Puntarenas!

 

Tre kockar ser ut att trivas gott i strandbaren utanför Puntarenas.I mitten igenkänns 675 Mattisson, kock i manskapsbyssan. Till höger sitter off-kocken 672 Rolf Karlander. Han t.v. har jag inte lyckats identifiera men kanske känner någon igen honom vad det lider!

 

Om sanningen ska fram så var det stranden och barerna som var det allena saliggörande i Puntarenas!

 

Den enkla men gemytliga strandbaren utanför Puntarenas.

 

 

Till början