Älvsnabbens vapen, som fastsatt på en träplatta delades ut till värdarna vid varje hamnbesök.


Dopet

Medaljong från resan 1958-59. Klicka på den för att förstora!

 

Innehåll

 

Dan Frostberg berättar


Tillbaka till
Älvsnabbens hemsida

Tillbaka till Dans sida
om resan 1958-59

 

 

 

Dopet över ekvatorn

 

Dans dopbevis

 

DOPPAREDAGEN

(Ur Snabb Nytt 24/12 1958)

 Dopet ägde rum på ekvatorn strax söder om ön San Genovesa i Galapagosarchipelagen.

 På eftermiddagen den 10/12 samlade Chefen hela besättningen på livbåtsdäck för att prata med alle man som han plägar göra varje vecka.

Emellertid avbröts det hela av att utkiken siktade en simmande man föröver om babord. Chefen gav sitt samtycke till att taga denne främling ombord. Det visade sig vara kung Neptuns utsände Löpar-Nisse. Han meddelade att kung Neptun kunde väntas ombord dagen därpå med hela sitt hov, för att vederbörligen raka, klippa och döpa de av besättningen som ej förr passerat ekvatorn. Chefen svarade att han uppskattade den kommande visiten.

På torsdagslunchen fick besättningen stanna under däck medan förberedelser till dopet gjordes. Klockan 1250 blåstes: "Divisioner med alle man - klädsel baddräkt eller något liknande." När Chefen tagit emot besättningen hördes en trumpetstöt och på SB gångbord kom Neptun och hans drottning åkande i en snäcka omgivna av sitt hov.

Neptun föreställde för Chefen sin drottning och de båda prinsessorna. Därefter följde presentation av varje person i hovet. När detta var gjort inspekterade Neptun divisionerna med barsk min och skarpa ögon. Han övertog sedan befälet och hade "exercis" med de församlade. Den bestod av flera svåra rörelse, varav många hör till den högre gymnastiken, såsom armar uppåt sträck, ryggböjning, huvudvridning och bakrullning.

När detta var gjort började SOTNINGEN. Den förste som fick pröva på detta äventyr var Chefen.

När alla obefarna sjömän genomgått det omfattande ceremonielet och döpts blåstes ånyo: "Divisioner med alle man på akterdäck om SB". Neptun utnämnde Chefen till Kommendör av Stora Neptunorden. När Chefen fått sin nya utmärkelse avtackade Neptun Älvsnabbens besättning och for iväg i sin snäcka med hela sitt hov.

 De flesta döpingarna hade icke utan bävan sett fram emot sotningen. Rykten tisslade om svåra plågor. Men med upplevelsen bakom sig måste man säga att allt enbart var roligt –en klar framgång för det team som till allas vår glädje frambringat denna crazyshow.

Så har Älvsnabben ännu en gång passerat Linjen och ytterligare en kull svenska sjömän blivit döpta.

  

Spänningen är i stigande inför vad som komma skall!

 

T.v. Neptuns skrivare med den höga, granna, röda hatten. FC tillsammans med ett flertal uoff och off står och väntar på det oundvikliga medan de åhör Neptuns stränga, uppfordrande reglemente.

 

Neptun läser sin lag för chefen och hans besättning.

 

Neptun talar - folket lyssnar! Här ges möjlighet att känna igen sig!
FC- i mitten, längst ner.

 

 

 

Talande ansikten!

 

FC Gunnar Norström var den förste som kung Neptun tog sig an. Här pågår procedurer innan rakning, klippning och medicinering. Därefter kommer FC att uppvakta Neptuns drottning med den obligatoriska kyssen på höger stortå innan det slutligen är dags för dopet medels "sotning". T.v. synes Neptuns (sekonden Hans Petrelius) stadiga grepp om ljusterstaven. Framme t.h. står kapten Eurén vår navigationsofficer. Allra längst bak står en mycket svart man. Det är SigO fänrik C-G Hammarskjöld som tidigare passerat ekvatorn. Om tjugo år är det han som är FC ombord på Älvsnabben - på hennes allra sista långresa 1979-80. Den resan var för övrigt snarlik vår egen från 1958-59.

 

På bryggan nedanför Neptuns hov -tronande däruppe- står "trafikchefen" med piskan. Han övervakar att sotningens rituella moment avlöper väl,i enlighet med Neptuns lag och ordning. Uppmuntrad av hans piska kryper dopaspiranten - efter medicinering och friskförklarig- förbi på alla fyra för att där uppe tvingas kyssa drottningens högra stortå! På den stortån spottade många av "döpingarna" ut sin medicin! Ett klart regelbrott således!

 

Nästan hela Neptuns stab är på plats däruppe!

 

Löparnisse -löjtnant B.- har svårt att hålla tassarna borta från de söta "fänrikorna" - Neptuns tvenne prinsessor - och jag var påpassligt på plats när dramat utspelade sig!

 

Här pågår den "vidriga" men säkerligen effektiva medicineringen. Neptuns medicinman formligen vräker in sin soppa -full av vedervärdigheter i sådan mängd, att den i detalj omöjligen kan beskrivas! Doktorn t.h. ser ut att tycka att allt är i bästa ordning och går till som det skall. Även NO, kapten Eurén i förgrunden, kan på bara ryggen ses trivas med tillställningen! I bakgrunden står hovmästaren Kim Larén och flinar - ännu inte omhändertagen av Neptuns rutinerade "hejdukar".

 

Här har vi Dan Frostberg själv innan dopet!

 

"Jag kysser Eder tå Madame" - d.v.s. tån på Neptuns drottning, alias "skepparn" Malm.

 

Den här döpningen ser ut att vara väl bearbetad redan innan själva dopet!

 

Ett litet "smakprov" från dopet -en dramatisk upplevelse jag aldrig glömmer! Det gällde ju här att hålla undan kameran från alla "nerskitade" människor, som bara önskade kladda ner varandra så mycket som möjligt!

 

Är det Kung Neptun som färgat havet så grönt? På midjan av vår jord står han här - femtio år på havet fyllda - vår FC Gunnar Norström! Nydöpt av kung Neptun, kort tid efter kl 12 50 den 11/12 1958. Här tillsammans med unge nr 73 Asp K 53 Ramel!

 

Här får 1958 års män försöka känna igen sig och varandra så långt det nu är möjligt! Glada miner kan man ändå urskilja där inne i svärtan!

 

Artillerihantverkare är väl inte kända för att vara särskilt renliga av sig till vardags! Men de här sex tar väl ändå priset! I mitten längst fram hukar 606 Dukat och längst bak känns 653 Inge Janérus lätt igen.

 

615 Våhlberg går faktiskt fortfarande att känna igen!

 

Sådan här kom jag ut efter genomgången döpningsprocedur! Jag var väl inte värst däran - ändå tog det flera timmar att bli någotsånär ren! När jag tyckte att mesta "skiten" var borta och glad i hågen ville lämna tvättrummet - som var ett "rent" inferno- kom det en "skitgubbe" som gärna ville klappas och så fick jag börja om på nytt! Men - såna här futiliteter borde kanske inte en "riktig sjöman" som gått över linjen ens prata om?

 

Var inte "sotningen" av årgång -58 den med mest svärta i - av alla?

 

Varken FC eller aspirant Ramel behöver
ju skämmas för sin "sotning för linjen"!

 

 

Till början