Långresan 1971-72

 

Innehåll

 

Bidrag från Philip Nielsen


Tillbaka till
Älvsnabbens
startsida

Tillbaka till
startsidan för
1971-72

 


Dessa inscannde diabilder från långresan 1971-72 har Philip Nielsen bidragit med.

Alla bilder går att klicka på för att förstora och sedan bläddra mellan.

 

Phillip var befäl i flottan i 35 år och var med
på Äbn:s långresor 1970-71 och 1971-72.
På denna resa var han Furir.

Han var även i handelsflottan i 15 år.
 

 


Karlskrona och avgång från Göteborg 24 november 1971

1_Kna-Gbg (1).jpg
Innan långresan sätter vi upp stor
flaggning, test innan på riktigt
1_Kna-Gbg (2).jpg
Fartygschefen på Almirante la Torre,
Kmd Carlos Borrowman, gör
artighetsvisit innan avgången
1_Kna-Gbg (3).jpg
Losskastning från Karlskrona örlogshamn,
den 18:e november. Kyligt och en del snö, anhöriga kommer och går iland

 

 

 

1_Kna-Gbg (4).jpg
1_Kna-Gbg (5).jpg
1_Kna-Gbg (6).jpg
 

Chilenska örlogsmän
lägger loss tamparna

 
1_Kna-Gbg (7).jpg
1_Kna-Gbg (8).jpg
1_Kna-Gbg (9).jpg
 

Vi passerar Almirante Latorre på vägen ut

 Den 9:e december kastar den lätta
kryssaren Almirante Latorre loss från
Karlskrona. Fartygschef på Almirante
Latorre var Kommendör Carlos Borrowman
1_Kna-Gbg (10).jpg
1_Kna-Gbg (11).jpg
1_Kna-Gbg (12).jpg
 Marinbaschefen
Kommendör Hans Gottfridsson
avskedshälsar HMS Älvsnabben.
J 19 är jagaren HMS Småland som
syns till vänster om Marinbaschefen

Den 24e november kastar
HMS Älvsnabben loss från Göteborg.

Då börjar den officiella långresan

 

Furirerna

Alla käcka furirer. Phillip står längst till höger

 

2_Furirerna (1).jpg
2_Furirerna (2).jpg
2_Furirerna (3).jpg
  Anders Bennet Björn Bosson Källström
2_Furirerna (4).jpg
2_Furirerna (5).jpg
2_Furirerna (6).jpg
Bo Palm
Gert Robertsson
 Håkan Preiholt
2_Furirerna (7).jpg
2_Furirerna (8).jpg
2_Furirerna (9).jpg
Kent Kurt Andrén  Lennart Törnberg Phillip Nielsen
2_Furirerna (10).jpg
2_Furirerna (11).jpg
2_Furirerna (12).jpg
Roy Gustavsson Stefan Carlsson  Tommy Sandh t.v.

Ponta Delgada på ön Sao Miguel och ögruppen Azorerna

 

3_Ponta Delgada (1).jpg
3_Ponta Delgada (2).jpg
3_Ponta Delgada (3).jpg
3_Ponta Delgada (4).jpg
3_Ponta Delgada (5).jpg
3_Ponta Delgada (6).jpg
3_Ponta Delgada (7).jpg
3_Ponta Delgada (8).jpg
3_Ponta Delgada (9).jpg
3_Ponta Delgada (10).jpg
3_Ponta Delgada (11).jpg
3_Ponta Delgada (12).jpg
3_Ponta Delgada (13).jpg
3_Ponta Delgada (14).jpg
3_Ponta Delgada (15).jpg
3_Ponta Delgada (16).jpg
3_Ponta Delgada (17).jpg
3_Ponta Delgada (18).jpg
3_Ponta Delgada (19).jpg
3_Ponta Delgada (20).jpg
3_Ponta Delgada (21).jpg

Norska M/S Tungsha Wilhelmsen Line, där alla fartygsnamn börjar på T. Norska Linie Aqavit passerar ekvatorn med detta rederi. På insidan av snapsflaskan kan man se vilket fartyg som aquaviten varit med på

Kvällen avnjuts

Solhöjden mäts

Balboa Panama

 

4_Balboa (1).jpg
4_Balboa (2).jpg
4_Balboa (3).jpg
 Namnet Balboa kommer från äventyraren Vasco Núñes de Balboa. Han var den förste europén som trängde igenom det 55 km breda Panamanäset

 

 Redan Balboa hade funderingar på att
gräva en kanal, då
kring 1513-20 talet
 
4_Balboa (4).jpg
4_Balboa (5).jpg
4_Balboa (6).jpg
4_Balboa (7).jpg
4_Balboa (8).jpg
4_Balboa (9).jpg
4_Balboa (10).jpg
4_Balboa (11).jpg
4_Balboa (12).jpg
4_Balboa (13).jpg
4_Balboa (14).jpg
4_Balboa (15).jpg
4_Balboa (16).jpg
4_Balboa (17).jpg
4_Balboa (18).jpg
4_Balboa (19).jpg
Iglesias san Jose
4_Balboa (20).jpg 4_Balboa (21).jpg
4_Balboa (22).jpg
4_Balboa (23).jpg
4_Balboa (24).jpg
4_Balboa (25).jpg
4_Balboa (26).jpg
4_Balboa (27).jpg
4_Balboa (28).jpg
Studebaker Hawk
4_Balboa (29).jpg
4_Balboa (30).jpg
4_Balboa (31).jpg
4_Balboa (32).jpg
Älvsnabben nere till vänster
4_Balboa (33).jpg

Panamakanalen

Kanalen byggdes av USA under tiden 1904 – 1914.
Från början ägde - arrenderade USA ett 16 km brett bälte på båda sidorna om kanalen. Panamakanalen övertogs av Panama
den 31 december 1999. Panamakanalen förbinder Atlanten och Stilla Havet genom det 55 km breda näset. Själva kanalen
är 82 km lång och bredden i botten 91m. Det finns tre dubbelslussar i vardera änden. De gör att man kan passera samtidigt
i båda riktningar. Fartygen lyfts upp 25 m, färden genom tar drygt 8-12 timmar.
Färden runt Sydamerika är 1310 mil och kanalen 8 mil.

 

4_Panamakanalen (1).jpg
4_Panamakanalen (2).jpg
4_Panamakanalen (3).jpg
 
 
 Älvsnabbens namnsignal var SCIB och hissad
på babordssidan.
På styrbord sidan är H hissad
det betyder att jag har lots ombord
4_Panamakanalen (4).jpg
4_Panamakanalen (5).jpg
Gunnar Rasmusson och lotsen
4_Panamakanalen (6).jpg
4_Panamakanalen (7).jpg
4_Panamakanalen (8).jpg
4_Panamakanalen (9).jpg
4_Panamakanalen (10).jpg
4_Panamakanalen (11).jpg
4_Panamakanalen (12).jpg
4_Panamakanalen (13).jpg
4_Panamakanalen (14).jpg
Phillip Nielsen poserar
4_Panamakanalen (15).jpg
4_Panamakanalen (16).jpg
Japanskt kylfartyg
4_Panamakanalen (17).jpg
Tyskt kylfartyg
4_Panamakanalen (18).jpg
Början till första kanalen

Ute ankarplatsen Pearl Island - Archipelago de Las Perlas.

En liten ögrupp på Stillahavssidan och tillhörigt Panama. Vi badade och firade jul afton där till ankars.

 

5_Pearl Island (1).jpg
Sekonden Thor Widell
 
5_Pearl Island (2).jpg
Tigerhaj & Phillip Nielsen
 
5_Pearl Island (3).jpg
 

Tigerhajen är den näst farligaste hajarten som finns, Tjurhajen är farligast.
Men hajen attackerar sällan människor. Tigerhajen blir vanligen 20 år gammal men kan bli 80 år.
 

5_Pearl Island (4).jpg
5_Pearl Island (5).jpg
5_Pearl Island (6).jpg
5_Pearl Island (7).jpg
5_Pearl Island (8).jpg
5_Pearl Island (9).jpg
5_Pearl Island (10).jpg
5_Pearl Island (11).jpg
5_Pearl Island (12).jpg
5_Pearl Island (13).jpg
FC var först till julbordet
5_Pearl Island (14).jpg
Julbordet på däck
5_Pearl Island (15).jpg

 
Galapagosöarna

 Öarna tillhör Ecuador och var från början obebodda av människor. Bilderna är från ön Santa Cruz där Darwin Station ligger.

 

6_Galapgos (1).jpg
6_Galapgos (2).jpg
Santa Cruz
6_Galapgos (3).jpg
6_Galapgos (4).jpg
Charles Darwin
6_Galapgos (5).jpg
Speedbåtar
6_Galapgos (6).jpg
6_Galapgos (7).jpg
6_Galapgos (8).jpg
6_Galapgos (9).jpg
6_Galapgos (10).jpg
6_Galapgos (11).jpg
6_Galapgos (12).jpg
6_Galapgos (13).jpg
6_Galapgos (14).jpg
6_Galapgos (15).jpg
6_Galapgos (16).jpg
6_Galapgos (17).jpg
6_Galapgos (18).jpg
6_Galapgos (19).jpg
6_Galapgos (20).jpg
6_Galapgos (21).jpg
6_Galapgos (22).jpg
Ahlström, P. Öhman och
Chiefen Helge Hansson
6_Galapgos (23).jpg
Boendet på ön
6_Galapgos (24).jpg
6_Galapgos (25).jpg
6_Galapgos (26).jpg
6_Galapgos (27).jpg
Elefantsköldpadda
6_Galapgos (28).jpg
Elefantsköldpaddan Lonesome George
och Phillip. George blev ungefär 160 år!
6_Galapgos (29).jpg
6_Galapgos (30).jpg
 
6_Galapgos (31).jpg
6_Galapgos (32).jpg
Havsleguanerna eller Iguanas
är riktigt förhistoriska
6_Galapgos (33).jpg
6_Galapgos (34).jpg
6_Galapgos (35).jpg
6_Galapgos (36).jpg
6_Galapgos (37).jpg
6_Galapgos (38).jpg 6_Galapgos (39).jpg
Uppfödning av Elefantsköldpaddor
6_Galapgos (40).jpg
Volvolastbilen skänkt från Sverige
6_Galapgos (41).jpg
Kyrkogården tyckte jag var mycket speciell
6_Galapgos (42).jpg

Linjedopet eller sjömansdopet

En mycket gammal tradition. Den anordnades vid passage av ekvatorn.Enligt gammal sjömanstradition skall man
döpas när man passerar ekvatorn första gången. I nutid kanske inte så vanligt med linjedopet, man har väl inte tid?
Min befattning ”Neger” vid linjedopet, ”N” ordet passar numera inte in i det moderna livet!?
Själva Linjedopet skulle vara roligt och ge en liten knorr på passagen.
Löparnisse kom först ombord och anmälde att dopet var nära förestående.

 

7_Ekvatordopet (1).jpg
7_Ekvatordopet (2).jpg
Löparnisse Mano Erik Håål
7_Ekvatordopet (3).jpg
7_Ekvatordopet (4).jpg
Phillip som "neger"
7_Ekvatordopet (5).jpg
Uppropet
7_Ekvatordopet (6).jpg
Uppropet av Mats Lindemalm
7_Ekvatordopet (7).jpg
Läkaren Sölve Larsby
7_Ekvatordopet (8).jpg
Medicin Christer Wallin
7_Ekvatordopet (9).jpg
Medicin Roger Kittel
7_Ekvatordopet (10).jpg
7_Ekvatordopet (11).jpg
7_Ekvatordopet (12).jpg
7_Valparaiso (1).jpg
7_Valparaiso (2).jpg
7_Valparaiso (3).jpg

Valparaiso

En hamnstad i centrala Chile; huvudort för en region samt en provins med samma namn. Det är en av Chiles viktigaste
hamnstäder vid Stilla havets kust. Belägen i den centrala delen av landet, två timmars bilfärd nordväst om
huvudstaden Santiago. Folkmängden uppgår till cirka 250 000 invånare.

Man märkte när vi var där att det var korrumperat, folket hade det svårt även matbrist. Det kom poliser och andra tjänstemän
ombord som försökte växla sina pesos till dollar osv. På restaurangerna var det dollar som gällde om möjligt, då verklig hårdvaluta.
Den Chilenska peson led av en ganska kraftig inflation.

Salvador Allende var president när vi var där, rent politiskt närstående till kommunismen. Hans idé var att förstatliga det mesta som egentligen var Chilensk. En av hans närmast politiska vänner var Cubas diktator Fidel Castro.
Glöm inte att dåvarande Sovjetunionen därmed också var involverad i Chile.

Se annonseringen på pelaren med bild på Che Guevara.
CHE;
Combate a Muerte al imperalismo detta betyder på Svenska;
Bekämpa fullständigt/till sista andetaget mot imperialismen.
Fidel Castro var i Chile under 23 dagar 1971, detta satte tyvärr stora sår.

Därmed fick Chile en mäktig fiende i USA och deras företag i Chile.
Allende begick självmord den 11e september 1973, under pågående statskupp.

Efter det blev Chile en diktatur därmed med många mördade och internerade.
Augusto Pinochet var sedan diktator mellan 1974 till 1990.
Väldigt tragiskt för hela befolkningen….
 

7_Valparaiso (4).jpg
7_Valparaiso (5).jpg
7_Valparaiso (6).jpg
7_Valparaiso (7).jpg
7_Valparaiso (8).jpg
7_Valparaiso (9).jpg
  Bargatan CHE
7_Valparaiso (10).jpg
7_Valparaiso (11).jpg
7_Valparaiso (12).jpg
Santiago de Chile Älvsnabben nere till höger  

Göta Lejon och som Chilensk kryssare Almirante Latorre

Almirante Latorre beräknades vara värd 200 miljoner kronor 1971.
I dagens penningvärde motsvarar det 1, 5 miljarder kronor, 2021.
Köpesumman som Chile betalade var 45 miljoner kronor.
I dagens penningvärde 380 miljoner kronor, 2021.

Data Göta Lejon – Almirante Latorre;
Sjösatt Eriksberg 17 nov 1945 och utrangerad i Sverige 1970 och i Chile 1984.
Deplacement: 7650/9238 ton
Dimensioner(l x b x d) 180 x 16,7 x 5,7 m
Maskineri och pannor: 2 x de Laval kuggvxl ångturbiner 90 000 hk.
Fart: 33 knop
Bestyckning: 7 – 15,2 cm kan M/42 i trippeltorn och två dubbeltorn.
20 – 40 mm lvakan M/36 samt 9 – 20 mm lvakan M/40
Besättning: 783 man (krigsbesättning)
Räckvidd 4 350 Nm - 14 Knop./ = 800 Landmil.
Mellan Göteborg till Fredrikshamn är det ungefär 55 Nm.
Under Svensk flagga öppen brygga.

Något av det första som Chilenarna gjorde med Almirante Latorre var att bygga in bryggan.

Almirante Latorre;
Ansvarig för utbildningen var Kommendörkapten Victor Tornerhjelm.
Victor Tornerhjelm var FC på Älvsnabben långresan 1970 – 71.
Han var även Göta Lejons sista Sekond.
Tornerhjelm och sex instruktörer följde med ned till Chile.

Almirante Latorre lämnade Karlskrona den 9:e december 1971 kl 1500.
Rendezvous med Älvsnabben 13:e januari 1972 kl 08:00.

Samlarbilden från tidskriften Soldat & Teknik var min och fick 500: - för den.
I dagens penningvärde nu 2021 är det ungefär 3 800: -.
Kvällstidningen GT kom då med en trist kommentar om bilden, bifogas.

I samband med statskuppen 11 e september 1973, var Almirante Latorre aktiv.
Vad jag kan förstå var kanonerna också riktade mot strategiska platser i Valparaiso.
Bl.a. besköts en Svensk Salénare av kryssaren i samband med att lotsen lämnade.


Klicka för att förstora!
 

8_Almirante Latorre (1).jpg
8_Almirante Latorre (2).jpg
8_Almirante Latorre (3).jpg
AlmiranteLatorre Passagen X1974 GT

Cusco & Machcu Picchu i Peru

Kent Kurt Andrén fick låna min kamera så det är han som tagit bilderna.

När vi var i Callao hade det anordnats möjlighet att åka till Cusco och Macchu Picchu.
Det kostade 400: - för den trippen, motsvarar drygt 3 000: - 2021.

Cusco

Var huvudstad och kulturellt samt religiöst centrum för Inkariket;
Dess mest betydande byggnad var Solens tempel (Inti-Huasi).
Det låg på tempelområdet Coricancha.
Från detta tempel strålade avgränsningarna ut för de fyra delarna i riket.
Tawantinsuyu eller de fyra rikenas land, som Peru då kallades.
Cusco hade uppifrån sett formen av en puma, där befästningen Sacsayhuamán utgjorde huvudet.
Vid Inkarikets fall 1533, följde en snabb ombyggnad av staden.
Det var den Spanske Conquistadoren Francisco Pizzaro intog staden.
De gamla templen raserades och nya kyrkor byggdes.
Detta kan bland annat ses i stadens arkitektur där byggnader från kolonialtiden.
Man har använt gamla inkabyggnader som grund.
Även återanvänt stenblock från dessa och från Sacsayhuamán.
Man beräknar att staden Cusco grundades omkring 1200 e.Kr.
Men det finns inga skriftliga källor att tillgå.
Först med den 9:e inkan Pachacuti 1438–1471 blir tidsangivelserna mer tillförlitliga.

Macchu Picchu

Staden anses ha byggts av inkan Pachacuti omkring 1440.
Den var bebodd fram till den spanska erövringen av Peru 1532.
Spanjorerna kom aldrig till Machu Picchu och hade inte heller någon vetskap stadens existens.
Arkeologiska fynd visar att detta inte var en vanlig stad.
Utan snarare ett slags lantställe för inkan och hovet, med ett stort palats och tempel.
Man uppskattar att det maximalt bara kan ha bott cirka 750 personer i staden.
Troligtvis bara en mycket liten del av det under den regniga säsongen.
Då ingen av de mäktiga var på besök.
Man har funnit 174 skelett, 70 män och 104 kvinnor.
Av övriga gravfynd kan man sluta sig till att det var människor av ganska låg status.
Bland tillhörigheterna i gravarna har man funnit råmaterial och verktyg för tenn och bronssmide.

Återupptäckt

Staden som med åren kamouflerades av vegetation återupptäcktes av några lokala bönder.
Efter att en skogsbrand brutit ut och avtäckte delar av berget 24 juli 1911.
Detta uppmärksammades av en historiker från Yale University.
Hiram Bingham, som kom att skriva en mängd böcker och artiklar om Machu Picchu.
Hans bok ”The Lost City of the Incas” blev en bästsäljare.
National Geographic 1913 ägnade hela sitt aprilnummer åt Machu Picchu.
Efter det blev Macchu Picchu världsberömt.

 
8_Machu Picchu (1).jpg
8_Machu Picchu (2).jpg
Anderna
8_Machu Picchu (3).jpg
8_Machu Picchu (4).jpg
Stationen i Cusco
8_Machu Picchu (5).jpg
Sacsayhuamán ->
8_Machu Picchu (6).jpg
8_Machu Picchu (7).jpg
8_Machu Picchu (8).jpg
8_Machu Picchu (9).jpg
8_Machu Picchu (10).jpg
8_Machu Picchu (11).jpg
8_Machu Picchu (12).jpg
8_Machu Picchu (13).jpg
8_Machu Picchu (14).jpg
8_Machu Picchu (15).jpg
8_Machu Picchu (16).jpg
8_Machu Picchu (17).jpg
8_Machu Picchu (18).jpg
Inkas ->
8_Machu Picchu (19).jpg
8_Machu Picchu (20).jpg
8_Machu Picchu (21).jpg
Macchu Picchu ->
8_Machu Picchu (22).jpg
8_Machu Picchu (23).jpg
8_Machu Picchu (24).jpg
8_Machu Picchu (25).jpg
8_Machu Picchu (26).jpg
8_Machu Picchu (27).jpg
8_Machu Picchu (28).jpg
8_Machu Picchu (29).jpg
8_Machu Picchu (30).jpg
8_Machu Picchu (31).jpg
Odlingar
8_Machu Picchu (32).jpg
8_Machu Picchu (33).jpg
Solen sken in där 1 gång om året
8_Machu Picchu (34).jpg
Stenbrottet
8_Machu Picchu (35).jpg
Stenbrottet
8_Machu Picchu (36).jpg
Vy Macchu Picchu ->
8_Machu Picchu (37).jpg
8_Machu Picchu (38).jpg
8_Machu Picchu (39).jpg

Representationsmiddag Callao i Furirsmässen

I Callao frågade fartygsledningen om vi kunde visa och representera några underbefäl.
De var ifrån den Peruanska Flottan och hade motsvarande befälsgrader som vi.

Vi furirer var;
Roy Gustafsson, Anders Benett, Kent Kurt Andrén och Phillip Nielsen.

Fartygschefen såg till att vi fick bl.a. Champagne, då Moët & Chandon.
Fartygsvisningen och representationen gick alldeles utmärkt.
Kan ju nämna att de Peruanska befälen endast pratade spanska och mycket lite Engelska.

Tiderna förändras ju verkligen, numera är det ju totalförbud att röka inombords på fartygen.
I och med vi var ett statsfartyg var ju också allt skattefritt, t.ex. sprit tobak osv.

 

8_Middag Callao (1).jpg
8_Middag Callao (2).jpg
8_Middag Callao (3).jpg
8_Middag Callao (4).jpg
8_Middag Callao (5).jpg
8_Middag Callao (6).jpg

Willemstad på Curaçao

 Är huvudstaden i det autonoma nederländska området Curaçao i Västindien.
Fram till 10 oktober 2010 var Willemstad huvudstad provinsen Nederländska Antillerna.

Förr var Curaçao bl.a. en hamn för bunkring av diesel och vatten.

Kommer ihåg storleken på kackerlackorna som fanns där nere i hamnen, nästan 15 cm.
Vi skojade om att man inte behövde beställa taxi, bara ställa sig på några kackerlackor.

 
9_Curacao (1).jpg
9_Curacao (2).jpg
9_Curacao (3).jpg
9_Curacao (4).jpg
9_Curacao (5).jpg
9_Curacao (6).jpg
 
Shelltanker på väg ut  

Funchal Maderia

Funchal är en stad i den portugisiska ögruppen Madeira.
Har 111 892 invånare (2011), inklusive förorter, är den sjätte största staden i Portugal.
Funchal har varit den autonoma regionen Madeiras huvudstad i mer än fem århundraden.
I Funchal, som ligger på huvudöns sydkust, är turismen den största inkomstkällan.
Det finns även bland annat sockerbruk, spritfabriker, vinframställning (madeiravin).
Även vinhandel och möbelindustri är en stor del av exportindustrin.
Hamnen är viktig för världssjöfarten, men har väl förlorat en stor del nu.
Funchal grundades redan 1424 av en portugisisk sjöfarare.

Utsiktsplatsen Cabo Girâo är på 580 meters höjd.
Fotbollsspelaren Cristiano Ronaldo kommer från denna stad.

 
10_Funchal (1).jpg
10_Funchal (2).jpg
10_Funchal (3).jpg
10_Funchal (4).jpg
10_Funchal (5).jpg
10_Funchal (6).jpg
10_Funchal (7).jpg
10_Funchal (8).jpg
10_Funchal (9).jpg
10_Funchal (10).jpg
10_Funchal (11).jpg
10_Funchal (12).jpg
10_Funchal (13).jpg
10_Funchal (14).jpg
10_Funchal (15).jpg
10_Funchal (16).jpg
10_Funchal (17).jpg
10_Funchal (18).jpg
10_Funchal (19).jpg
10_Funchal (20).jpg
10_Funchal (21).jpg
10_Funchal (22).jpg
10_Funchal (23).jpg
10_Funchal (24).jpg
10_Funchal (25).jpg
10_Funchal (26).jpg
10_Funchal (27).jpg
10_Funchal (28).jpg
10_Funchal (29).jpg
10_Funchal (30).jpg
    Cabo Girâo
10_Funchal (31).jpg
10_Funchal (32).jpg
10_Funchal (33).jpg
Cabo Girâo Enkel boning Nunnornas dal
10_Funchal (34).jpg
10_Funchal (35).jpg
10_Funchal (36).jpg
Obs! Burana för husdjur Thomas Larsson vid Cabo Girâo  

Valletta

En stad på ön Malta och huvudstad i republiken Malta. Mycket var där faktiskt influerat från Korsriddartiden.
2012 hade staden 5 500 invånare. Valletta är den befolkningsfattigaste huvudstaden inom Europeiska unionen.
 

11_Valetta (1).jpg
11_Valetta (2).jpg
11_Valetta (3).jpg
11_Valetta (4).jpg
11_Valetta (5).jpg
11_Valetta (6).jpg
 
Till höger HMS Hermes som var
med i Falklandskriget
 

Neapel och Capri

När vi låg i Neapel fanns det möjlighet att åka till Capri.
De första bilderna är ifrån Neapel.

Capri är en italiensk ö utanför Sorrentohalvön i södra delen av Neapelbukten.

Capri har varit en kurort sedan den Romerska republiken.
Med 589 meter över havet är berget Monte Solaro Capris högsta punkt.
Hit kan du gå och åka linbana.
Linbanan, som går från staden Anacapri, kostar knappt en hundralapp tur och retur.
Den tar cirka 15 minuter, solhattar och sandaler bör undvikas under den blåsiga färden.
Väl uppe kan du njuta av en 360-gradig vy över ön, Neapelbukten, Sorrento och Amalfikusten.

San Michele är en villa på Capri.
Den uppfördes av Axel Munthe på 1890-talet och testamenterades till svenska staten.
Sköts av en stiftelse med anknytning till Svenska institutet i Rom.
I San Michele finns ett museum och ett gästhem för svenskar som vill studera Italien.

 

12_Neapel och Capri (1).jpg
Neapel ->
12_Neapel och Capri (2).jpg
12_Neapel och Capri (3).jpg
12_Neapel och Capri (4).jpg
12_Neapel och Capri (5).jpg
12_Neapel och Capri (6).jpg
Båten till Capri från Neapel
12_Neapel och Capri (7).JPG
Capri ->
12_Neapel och Capri (8).jpg
12_Neapel och Capri (9).JPG
Capris hamn
12_Neapel och Capri (10).jpg
12_Neapel och Capri (11).jpg
Turistbåten i Capris hamn
12_Neapel och Capri (12).JPG
12_Neapel och Capri (13).jpg
För högt vattenstång Blå grottan
12_Neapel och Capri (14).jpg
Blå grottan
12_Neapel och Capri (15).jpg
Hamnen på capri
12_Neapel och Capri (16).jpg
12_Neapel och Capri (17).jpg
Linbanan
12_Neapel och Capri (18).jpg
12_Neapel och Capri (19).JPG
12_Neapel och Capri (20).JPG
12_Neapel och Capri (21).JPG
12_Neapel och Capri (22).JPG
12_Neapel och Capri (23).jpg
Utsikt från Monte Solario ->
12_Neapel och Capri (24).jpg
12_Neapel och Capri (25).jpg
12_Neapel och Capri (26).jpg
12_Neapel och Capri (27).jpg
12_Neapel och Capri (28).jpg
Utsikt
 
 
 
12_Neapel och Capri (29).jpg 12_Neapel och Capri (30).jpg
12_Neapel och Capri (31).jpg


Pompeji

Även här utgick vi från Neapel.

Pompeji var en antik stad i nuvarande kommunen Pompeji i Kampanien i Italien;

Pompeji ligger sydost om vulkanen Vesuvius.
Området där städerna Herculaneum, Stabiae, Oplontis har blivit förstörda av ett vulkanutbrott.
Året som detta hände var år 79 e. Kr.
Pompeji hade med början 1748 till stora delar grävts ut.
Det bland mycket annat gav upphov till den nyklassicistiska inredningsstilen och arkitekturen.
Pompeji, Herculaneum och Torre Annunziata är på Unescos världsarvslista, sedan1997.

 

13_Pompeji (1).jpg
Vår guide
13_Pompeji (2).jpg
13_Pompeji (3).jpg
13_Pompeji (4).jpg
13_Pompeji (5).jpg
13_Pompeji (6).jpg
13_Pompeji (7).jpg
13_Pompeji (8).jpg
Amfiteatern
13_Pompeji (9).JPG
Bordell Phallossymbol
13_Pompeji (10).JPG
Bordellvägen
13_Pompeji (11).JPG
Bordellen
13_Pompeji (12).JPG
Bordellen
13_Pompeji (13).JPG
Fresk
13_Pompeji (14).jpg
Grafitti
13_Pompeji (15).JPG
Mosaik Alexander den store
13_Pompeji (16).JPG
Mosaik Cave Caen
13_Pompeji (17).JPG
Mosaik Dareios III
13_Pompeji (18).jpg
Mosaik
13_Pompeji (19).JPG
Offer från utbrottet
13_Pompeji (20).jpg
Offer från utbrottet
13_Pompeji (21).JPG
13_Pompeji (22).JPG
13_Pompeji (23).JPG
13_Pompeji (24).JPG
13_Pompeji (25).jpg
Tvättmaskinen
13_Pompeji (26).jpg
13_Pompeji (27).jpg

Skjutning samt Humlan

Övningsskjutningar till havs olika moment. Humlan igång och landad i havet samt bärgad

 
14_Humlan (1).jpg
Lennart Törnberg
14_Humlan (2).jpg
14_Humlan (3).jpg
14_Humlan (4).jpg
14_Humlan (5).jpg
14_Humlan (6).jpg
14_Humlan (7).jpg
14_Humlan (8).jpg
14_Humlan (9).jpg
14_Humlan (10).jpg
14_Humlan (11).jpg
14_Humlan (12).jpg
14_Humlan (13).jpg
14_Humlan (14).jpg
14_Humlan (15).jpg
Eldledare Phillip Nielsen

 

Hemkomst till Karlskrona

Älvsnabben anländer och förtöjer fredagen den 17:e mars 1972.
Från Angöringen vidare in till Örlogshamnen var det mest öppet vatten.
Innanför Smörasken och in emot Kungsbron ett stråk av sönderslagen is.
Inne i hamnbassängen fullt av sönderslagen och krossad is.

 

15_Hemkomst (1).jpg
Infart öppet vatten
15_Hemkomst (2).jpg
15_Hemkomst (3).jpg

 

Korum på däck

Korum betyder ”en sjungande skara". Är en militärgudstjänst utomhus inför samlad trupp.
Vi hade korum vid ett flertal tillfällen. Vår Fartygspastor var Fredrik Sidvall
Bilden där Fredrik Sidvall går iland är Christer Walin DvF.

 

17_Korum (1).jpg
17_Korum (2).jpg
17_Korum (3).jpg
Prästen Fredrik Sidvall
17_Korum (4).jpg
17_Korum (5).jpg
17_Korum (6).jpg

Blandat collage

Bilden där Älvsnabben ligger med paradbelysningen tänd är i Neapel.
Kommer på kvällen och ser hur bra bilden kan bli, lägger mig på marken och tar nog fem bilder.
På cocktailpartyt träffar vi också den berömda rösten från London Alf Martin.
Han pratar mycket med oss lägre befäl, kanske efter sina egna erfarenheter till sjöss.
Alf Martin var Quarter Master under ett antal år slutligen 1e styrman i Engelska handelsflottan.

På partyt berättas det om den berömda pizzan som uppfanns i Neapel.
Enkel fast food och då till hamnarbetarna, vi gick upp och provade originalet.
Det fanns bara en sort och då med ost och tomat, ibland ser man den som Napolitana.
Detta var ju år 1972, numera är ju pizza så vanlig och hur många sorter som helst.

St John Virgin Islands där vi låg till ankars vid var en gammal Dansk koloni.
St Croix, St Thomas och St John var en Dansk koloni mellan 1672-1917.
Öarna har en ganska mörkt förflutet med slavhandel och uppror.
Sedan 1956 är St John Virgin Islands National park som täcker 75 % av ön.

Vina del Mar kuststad utanför Valparaiso, känd för sina kasinon och festivaler.

 
18_Blandade bilder (1).jpg
18_Blandade bilder (2).jpg
Fender
18_Blandade bilder (3).jpg
Gast
18_Blandade bilder (4).jpg
Glada
18_Blandade bilder (5).jpg
Italiensk design
18_Blandade bilder (6).jpg
Messinasundet
18_Blandade bilder (7).jpg
Nattbild från Neapel
18_Blandade bilder (8).jpg
Slängd docka
18_Blandade bilder (9).jpg
St John Virgin Island
18_Blandade bilder (10).jpg
St John Virgin Island. Älvsnaben till vänster
18_Blandade bilder (11).jpg 18_Blandade bilder (12).jpg
Vina del Mar

Skrotningen

Har valt dessa fem slutbilder på Älvsnabben. En verkligen fin fotokväll, åkte jag ned till Älvsnabben för fota ett snyggt avslut.

Bilden på aktern hade jag en sådan tur att en liten båt kom och att man ser Godnatt. Just detta kvällsljus är ganska ovanligt.

Beror på en solig dag och att det är ganska kallt, kallas kvällssoldis. Tycker detta bildmässigt var ett värdigt slut på Älvsnabben, den gamle kämpen.....

Bilderna tagna i november 1983. Bilderna i maskin togs efter avslutad långresa 71-72.

 
19_Skrotningen (1).jpg
Maskintelegrafen i maskin klart slut
19_Skrotningen (2).jpg
Matilda
19_Skrotningen (3).jpg
Slutsnurrat för proelleraxeln
19_Skrotningen (4).jpg
Godnatt
19_Skrotningen (5).jpg
Kvällssoldis
19_Skrotningen (6).jpg

Till början