I så
fall skulle det egentligen vara långresan 77-78 som startat denna
tradition. Älvsnabbens två efterföljande långresor, 78-79 och 79-80 (som
blev hennes sista) hade också med sig växter från fjärran länder. Och
även hennes efterföljare HMS Carlskrona har bidragit med växter till
fortet från flera av hennes många långresor.
Man
får egentligen inte ta med sig växter m.m. från främmande länder in i Sverige,
har Harry fått reda på av Jordbruksverket. Och de svarar också så här angående träden på
fortet:
När det gällde de träd
som togs med på Älvsnabbens långresor (och senare väl också HMS Carlskrona ?)
för att planteras på Kungsholms Fort, var detta inte möjligt. Då fanns det en
möjlighet (25 §) att på vissa villkor besluta om undantag från kravet på
sundhetscertifikat.
Det var så vitt jag kan förstå, ett sådant undantag som gavs
i dessa tillstånd.
Några generella undantag för små mängder eller för
privatpersoner fanns alltså inte och
finns inte heller i motsvarande
lagstiftning idag.
Och 2020-06-18 svarade de även så här:
Hej!
Beträffande din förfrågan om ansökningar till Lantbruksstyrelsen från
försvarsmakten att ta hem levande träd och buskar har jag gjort en
sökning i alfabetiska registret som finns från 1967 till diariet från
Lantbruksbyrån 1890-1974. Under dessa år (1967-74) förekommer inga
sådana ansökningar. Bland Lantbruksbyråns ärenden hörde
införseltillstånd för fruktträd mm - man kan ju undra vilka andra typer
av växter som egentligen omfattades av regelverket.
De skriver också att om de ska söka före 1967 eller från 1975 och framåt
måste de ta ut avgift. Men man kan även själv besöka deras läsesal hos
Riksarkivet i
Arninge, Täby, och leta på egen hand.
har svarat så här:
När det gäller ev. träd med Älvsnabben
1963 så har en fd kollega nu kommit till vägs ände. Han har varit ute i
förrådet och grävt i gammal tulldokumentation.
Svarta Gängets stjärnor på denna tid var Hugo Larsson och Yngve
Strindhagen. Hugos son Helmer är polis och genom Helmer fick kollegan bl
a en beslagsliggare för åren 1958 till 1963. Där antecknade Hugo och
Yngve varje beslag, stort som litet.
Det finns inte noterat något om träd/växter i mars 1963. Hade de
upptäckt / misstänkt träd som skulle smugglas in i Sverige hade de
säkert reagerat. De hade inget emot att skriva en Brottmålsrapport så
att säga - oavsett vilket införselförbjudet gods det än månde vara.
Hälsningar Helena Landgren Ekorre
Sekreterare Tullens historiska förening
De två bilderna nedan är tagna sommaren 2012 av Dick Heimsten från Flottans Män i
Malmö. Det finns bara ett träd kvar av de två som resan 1977/78 tog med
sig hem från Touon.
Klicka på bilderna för att förstora!
I Blekingeposten juni 1979 fanns denna artikel om fortet
och träden.
Klicka för att förstora. De öppnas då i er PDF-läsare. Ev. får ni där vrida
dem.
Roger Jonssons examensarbete från SLU inleds så här: ”Trots
omfattande arkivstudier och intervjuer av personer med anknytning till fortet,
visade sig det historiska källmaterialet om parken på Kungsholms fort vara och
förbli ganska begränsat. Att det inte framkommit mer uppgifter om parkens
sägenomspunna bakgrund samt de tankar, ideologier och ambitioner som parkens
ägare och förvaltare burit på, har varit till viss besvikelse. Men vetskapen om
att dokumentationen faktiskt skall ligga till grund för utformandet av parkens
framtida vårdprogram, har gjort att uppgiften hela tiden känts som ytterst
betydelsefull och engagerande.”
Harry inleder så här: "Örlogsstaden Karlskrona är sedan 1998
upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Kungsholms fort ingår i världsarvet och är
beläget söder om Karlskona stad och marinbasen, med syfte att försvara
Kungsdjupet/ Kungsholmsgattet, det för större fartyg enda farbara inloppet till
staden och örlogsbasen. Under sommartid är Kungsholms fort den mest
välfrekventerade guidade turen som Karlskrona turistbyrå arrangerar. Bland
Karlskronabor är parkanläggningen på Kungsholms fort en väl vårdad historia."
