Till
Älvsnabbens
startsida

 

 

 


Om Älvsnabbens vapen

Överst på denna sida finns tre exempel på HMS Älvsnabbens heraldiska vapensköld, vilken fäst till en pannå av teak vid högtidliga tillfällen efter FC beslut överlämnades till välförtjänta befattningshavare runt vårt jordklot i enlighet med internationell tradition. Varje fartyg i Flottan har sin egen sköld. Vårt land är ensamt om att ha en enhetlig utformning av dessa sköldar. Ursprungligen var de nämligen gjutna i speciellt metallgods, handmålade  och fästa i stäven på örlogsfartygens båtar för att visa till vilket fartyg dessa hörde (därav den grå bården runt själva skölden). När det gäller vår avhållna gamla dam kan vapnet beskrivas ungefär så här: "Ett ankare (symbolen för ankarplats och trygghet) flankerat av tvenne moringar (att lägga förtöjningsgods kring) allt i blått på ett silverne fält under kunglig krona".

 

Namnet, hamnen och monumentet

Ur Norstedts Uppslagsbok, femte upplagan 1952, sid 1971:
"Älvsnabben (Älgsnabben), hamn vid Mysingefjärden i Stockholms skärgård, nämnd redan i en segelbeskrivning från det senare 1200-talet. Tjänstgjorde under 1500- o 1600-talen ofta som uthamn för sv. flottan, skyddad av höga klippor. År 1930 restes där på Kapellön av svenska flottan ett monument till minne av Gustav II Adolfs avsegling därifrån till Tyskland, juni 1630." Älvsnabben är även en ö vid denna plats i Stockholms skärgård.

På äldre kartor finns namnet Elgsnabben, troligen efter den utskjutande älgmuleliknande bergudde som ortsborna kallar Hundudden. Andra vill härröra namnet till de små utsvarvade jättegrytor – älvkvarnar – som förekommer i holmens berg. Numer är namnet Älvsnabben allmänt. Klicka här för att läsa en beskrivning av Älvsnabben på Wikipedia.

På Wikipedia står det: Älvsnabben är en ö intill Muskö i Haninge kommun i Stockholms skärgård. Namnet används också om en naturlig hamn som bildas av öarna Älvsnabben, Bjurshagslandet, Kapellön och Gubbholmen. Rent formellt heter dock den naturliga hamnen Älvsnabbsbassängen.

     

Älvsnabbenmonumentet sett från sjön. Den står på södra delen av Kappelön och utgörs av ett obeliskformat fundament krönt av ett väldigt stockankare.
Foto av Ulf Sörensen. Till höger ett vykort från 60-talet. På baksidan står det "Muskö. Elfsnabbsmonumentet".

  

Till vänster ett foto från Digitaltmuseum. Till höger ett vykort skänkt av Bernt Söderlindh.

 

Kapellön med Älvsnabbsmonumentet och Älvsnabbens fyr, sedd ungefär från sydsydväst. Bilden togs den 29 juni 2011 av Björn Persson.
CC BY-SA 3.0

 

  

På fundamentet är två bronstavlor anbragta.  Bilderna togs den 29 juni 2011 av Björn Persson.
CC BY-SA 3.0

Härifrån utgingo fordom
svenska flottor på sjötåg
till rikets värn. Här funno
sjöfarande tryggad hamn.
Till erinran om fädrens
gärning på haven restes
denna vård 1930

"Stupa vi än alla i Tyskland,
äro likväl svenskarne i Sverige oskadde,
då de ju hava sina 30 örlogsskepp"

Ur Riksrådsprotokollet 1629

 


 

 

Fotot och texten kommer från Digitaltmuseum:
Svenska Örlogsflottan har fått sitt monument på Älvsnabben vid Mysingefjärden. Invigt 15 juni 1930. Okänd fotograf.

 


Älvsnabbensundet i Kinnvika

Enligt Rolf Pärlhem, bl.a. f.d. ordförande i Flottans Mäns lokalavdelning i Karlshamn, finns det ett sund på Svalbard som heter Älvsnabbensundet. Rolf var i Kinnvika 2001 med en f.d. svensk isbrytare, Njord, numera Polarstar. Det är inseglingsrännan in till Kinnvika som heter så eftersom Älvsnabbenbesättningen hittade ett stor undervattensklippa eller grund där under en av sina expeditioner på sommaren 1957 eller 1958.
 


Monument med Älvsnabbenvapen på Spetsbergen

Vid detta besök 1957 uppfördes även ett monument på Danskön över Andréexpeditionen 1897. På Danskön finns även rester av ballonghuset samt den bostad Andréemännen hade i väntan på start 1896 och 1897. Klicka här för att läsa om denna resa och återresan 1958.

Till början