HMS Gotland


Långresan vintern 1952

 

Innehåll

   

Gunnar Gran berättar

 


Tillbaka till
Älvsnabbens
startsida

 

Första delen:
Göteborg till Cuba

Andra delen:
Martinique och
hemåt till
Göteborg

 

 

 

Andra delen: Martinique och hemåt till Göteborg



Nu går färden vidare genom sundet mellan Cuba och Haiti
till ön Martinique, som syns på kartan ovan till höger

 

Här lite mer musik. Nu på kvällen 11 feb 1952 är vi i sundet mellan Jamaica och Haiti,
och ändrar sen kurs rakt mot Martinique dit vi som sagt beräknas anlända 14 feb.

 

På morgonen den 14 feb 1952 är vi utanför staden Forte de France på Martinique. Bilden är tagen från Google Earth men tänk bort de flesta husen och det blir 1952. Ur loggboken: 09.25 embarkerade lotsen 09.27 avgavs salut för franska nationen med 21 skott. 10.00 förtöjt vid kaj i Forte de France 10.15 debarkerade lotsen 10.15 ombordkom svenske konsuln Despointes samt örlogsbaschefen 11.10 lämnade konsuln fartyget varvid salut gavs med 7 skott 16.10 ombordkom prefekten Laigret Här nedan på bilden är Laigret till höger och fartygschefen till vänster (obs det uppspända soltaket)

 

Kl 16.25 lämnade prefekten Laigret fartyget varvid salut avgavs med 15 skott Kl 16.55 ombordkom Borgmästaren Cesaire Kl 17.15 lämnade Borgmästaren fartyget Kl 18.09 tänt reglementsenliga lanternor.

 

Så här såg en del av staden ut 1952.

 

Kolla in staden S.t Pierre och berget Pelée på kartan.
Den 15 feb 1952 gjorde jag och några kompisar en privat
utflykt dit med buss. Kameran hade jag inte med mig,
så det blir en bild o text från Nordisk Familjebok.

 

 

Och så här ser det ut idag, bilden är från nätet. När vi skulle åter till
Forte-de-France missade vi sista bussen, men fick lift av ett franskt par.

 

Vi är fortfarande kvar i Fort-de-France, här några bilder från en annan utflykt.
Den här ån flyter rakt söderut genom staden Fort-de-France
och här nedan har vi kommit en bit längre upp i staden.

 

Men nu börjar det bli för brant bäst att ta sig tillbaka till stranden.

 

Vi är kvar ett par dagar till på Martinique.

 

Nu den 18 feb 1952: 07.55 kastat loss från kajen i Fort-de-France. 08.30 börjat sjöräkningen
för färd norrut till ögruppen Iles des Saintes (Les Saintes), som syns på båda kartorna.

 

Kl 1500 till ankars å Iles des Saintes redd, där vi kommer att ligga några dagar.

 

Nu ligger vi här på Iles des Saintes redd.

 

Här några bilder som visar att det inte är helt fel att ordna kapprodd till badplatsen.

 

Några som är kvar ombord, tvättade och hängde tvätt
på uppspänd lina enligt bilden ovan. Obs solstolen!

 

Nu ligger vi utanför staden Basse Terre på Guadeloupe, en liten förflyttning,
dit seglade vi med 10-huggarna, båtarna gick att rigga med segel också, här
ovan tränas det på det vid Sjökrigsskolan ,Näsby Park, bilden är från juli 1951.

 

Och här ligger Gotland på svaj utanför Basse Terre.

 

Ibland var det Glitter och Glamour ombord Om några dagar ankrar vi
utanför den f.d. svenska besittningen St. Barth, färdens höjdpunkt!

 

På förmiddagen (11.00) den 25 feb 1952 ankrade vi på redden utanför staden Gustavia på
ön St Barth, den forna svenska besittningen. 1784 - 1878. Bilden tagen från ankarplatsen.

 

Gustavia (uppkallad efter Gustaf III) ligger runt en U-formad vik.

 

På bryggan som syns på vänster sida står nu en grupp från Gotland, alldeles nyss landstigna, man ser passbåten som svänger ut för att hämta fler. Klockstapeln längst bort till vänster är från svensktiden, liksom många husen.

 

Här har kameran vridits mer åt höger. Den halvliggande
skutan är inget vrak utan är kölhalad för bottenunderhåll.

 

Kölhalning pågår.

 

Här syns klockstapeln bättre, uppe i backen till höger. I ett av husen till höger
bodde en svenska på dryg 90 år som var kvar från svensktiden, fartygschefen
och några officerare till avlade visit hos henne.

 

Redan vid 18-tiden i dag 26 feb 1952 lättade vi ankar för att ta oss till San Juan. Men så här såg det ut då Gotland låg kvar utanför Gustavia. Man ser barkassen på väg in med permittenter. Han som sitter till vänster heter Bo Johansson och var från Eskilstuna. På nedanstående bild syns den gråfärgade barkassen till höger i bilden strax framme vid bryggan.

 

Obs stenläggningen, ett minne från svensktiden.
Obs även den nyfikne som tittar in i en dörröppning.
Lite fler utflyktsbilder nedan.

 

 

 

Gatan hette Kungsgatan på svensktiden.

 

Vi lämnade Gustavia den 26 feb och gick sen till San Juan på Puerto Rico.

 

Här närmar vi oss San Juan.

 

och nu ännu närmare.

 

Ur loggboken onsdagen den 27 feb 1952: Kl 0920 avgivit salut för Amerikanska nationen med 21 skott Kl 0930 lotsen A.S. Vely embarkerat Kl 1010 förtöjt vid kaj i San Juan Kl 1030 debarkerade lotsen Ur loggboken onsdagen den 29 feb 1952: Kl 0810 lotsen A.S. Vely embarkerat Kl 0815 brutit telefon nr 558 Kl 0925 förtöjt vid oljekajen i San Juan Kl 0930 debarkerade lotsen Kl 1050 kopplat telefon nr 559 Lördagen den 1 mars: Dans på backen för besättningen Ett hundratal damer ombordkom Söndagen den 2 mars mellan klockan 15 o 17 visades fartyget för särskilt inbjudna. Gästernas antal var 150 st. Måndag 3 mars 1005 kastat loss Nu fortsätter färden till Halifax i Canada och förtöjer där vid kaj lördag 8 mars Efter sedvanliga salutskott o visiter samt studiebesök lämnar vi Halifax den 13 mars kl 1110 Efter ett par dygn börjar vinden friska i.

 

 

Vad som sedan händer får Per Rudberg själv berätta här nedan.
Klicka för att förstora bokurklippet!

Orkanen stökade till det...

...på alla sätt Medan orkanen ruskade om oss, gjorde jag två 2-timmarspass i handstyrrummet. Vi var fyra stycken samtidigt där inne, två höll i ratten och försökte tillmötesgå den mekaniska skvallrans önskemål, ett jobb som vi turades om med de andra två, allt under det att en ilsken herr Sjöberg bankade på skrovsidan utanför. Emellan vaktpassen i handstyrrummet var det "vila" i hängkojen, som då var en tillgång eftersom rullningarna eliminerades, dock var sättningarna i lodled så kraftiga att det var risk för att upphängningsrepen skulle brista, så det gick inte att koppla av helt.

 

Primitiv diskning efter orkanen.

 

Här är vi tillbaka i Halifax, obs gösstaken som vågorna knäckte.

 

Efter rengöring och reparationer lämnar vi Halifax för andra gången den
23 mars 1952 på eftermiddagen den 28 mars är vi framme vid Azorerna.

Här närmar vi oss Ponta del Gada på Azorerna.

 

Nu är vi i land och beser staden.

 

Både stora och små hus.

 

Gotland låg här vid en rejäl vågbrytare.

 

Orkanen hade satt ordinarie ankarspelet ur funktion...

 

...så var det att ta till gamla beprövade metoder.

 

Nu är ankaret i alla fall snart uppe Vi lämnar Azorerna på
eftermiddagen den 29 mars och är åter i Göteborg den 4 april.

 

Höjdpunkten på färden var besöket på St Barth!
 

 

Till början