Älvsnabbens vapen, som fastsatt på en träplatta delades ut till värdarna vid varje hamnbesök.

En incident vid
kajen 1968

Älvsnabbenmedaljong

 

Innehåll

 

Kai Munch och Christer Svanbeck berättar


Tillbaka till
Älvsnabbens
startsida

Tillbaka till historiesidorna
 

 

 

Så här skriver Kai Munch
(högbåtsman på resan 1969-70)
om händelsen:

Jag satt och plockade ihop foton från min marina tillvaro, för att sända till Christer - kaninsidan - Svanbeck. Då trillar en serie på 5 små svartvita fotografier fram ur högen.

Dessa är tagna av undertecknad med en av de målkameror vi använde på eldledningen för att dokumentera skjutvärden. Det blev alltid tri-X film över som jag brukade köra slut på. Vi framkallade själva ombord, och denna serie pressade jag över på fotopapper.

Historien är ICKE ärorik, men kanske LÄRORIK.

Detta är troligtvis sommaren eller hösten 1968.

Jag får se att Älvsnabben är på väg in. Vi låg klara för avgång mot Berga med Uppland. Du ser henne runda smörasken och stävar in mot örlogshamnen. Vår besättning är beordrad att manna reglingen och våra bryggofficerare står med honnör på bryggan. När hon glider förbi oss besvarar bryggofficerarna på Älvsnabben vår honnör. Men plötsligt märker man en lätt oro på Snabbens brygga. Hon, Snabben, saktar inte in utan GLIDER in i Hälsinglands (eller Gästrikland, de låg akterförtöjda jämte varandra mot mobbkajen) aktra luftvärnsbrygga som knäcks ner så att 40:an hänger som en ledsen kanon.

Slutligen förtöjs Snabben akter om oss och vi lämnade våra olyckliga skeppskamrater på henne och Karlskrona. Vi fick höra senare att backslaget på BoW:n inte funkat.

 

Så här skriver Christer Svanbeck
(furir på resan 1968-69)
om händelsen:

Det fotografier som Kai skickat är säkerligen från Älvsnabbens hemkomst våren 68! Det kan inte vara annat eftersom Kai gick Tek-skol våren 69 och då förtöjde Äbn vid en kajplats inne i stan med massor av åskådare.

Om man tittar noga på jagaren som ligger akterförtöjd för om Älvsnabben så är det en jagare av klass Öland, den har bara en bred skorsten och inte två som de senare landskapsjagarna bl.a. Hälsingland hade. Man kan också se att det inte är någon större uppståndelse bland åskådarna, vilket det säkert hade varit om det skett en kollision.

Men alldeles riktigt så lyckades vi senare ramma Hälsingland, men det var något senare.

Ramningen av Hälsingland skedde troligtvis någon gång under sommaren - hösten 1968, då jag låg ombord.

Tyvärr bleknar minnena och man blandar ihop händelserna, men just den där ramningen av Hälsingland, den minns jag mycket väl, jag var nämligen i maskin då det hände.

Det var en s.k. spränghylsa i startluftsystemet som blåste och innan vi hunnit stänga plåtkåpan över den och göra ett nytt försök att reversera "Matilda" då var vi redan inne i Hälsingland!

Klicka på bilderna för att förstora!

 

Till början