Tommy Hedenström har skickat kartan och broschyren.

Bo Nilsson, som bidragit till sin resa 1963-64, har tagit de två nedersta korten på besättningsmän från resan 62-63. De var tillsammans en tid på snabben.

Karta över långresan 1962-63 från Tommmy Hedenström.

Staden Monrovia i Liberia.

Monrovia (Liberia) väntade. En helt annan värld skulle uppenbara sig. En ruffig stad i omvandling. Varningarna till försiktighet (som info-kadetterna framförde) var klart nödvändig vid permissionerna. Svenska boende hälsade oss hjärtligt välkomna. Lamcogruvorna hade svenska intressen, en bussresa med ledig besättning till Nimbabergen blev oväntat dramatisk. Färjorna fungerade inte som de skulle på ditvägen. På hemvägen dog bussarna underligt nog mitt i djungeln. Förbud att gå ut från fordonen gällde då nattens mystiska rörelser kunde klart vara farliga Ormar, giftiga, och andra kryp. Ingen kände lust att njuta av detta nattliv. Räddningen blev traktens milis som i gryningen kunde hjälpa till med hemkomsten. Turligt nog hade jag kockvakten, beställd förtäring många mackor och mjölkchoklad försvann i de trötta mannarnas magar, En kadett uttryckte sin förtjusning på så sätt att "gud så vacker hon är "! Han menade Älvsnabben förstås, Alla lyckligt ombord efter avlusning genom avspolning, somnade hela bunten in. De fick fri vakt och vi som var vakt fick heldagvakt igen, men vi var nöjda ändå.

Monrovia bidrog också till en annan overklig upplevelse. Presidenten och hans följe på l00 talet gäster besökte fartyget, vi kockar fick jobba hårt Svarsvisit i presidentresidenset dagen efter. Entrén i guld o ädelstenar, ofantlig lyx. Hela parken dignade av skulpturer och annat. Kontraster mot utanförliggande miljö. Vi blev bjudna på goda främmande rätter och landets ceremonidanser Förbrödring skulle ske på så sätt att mörk + en vit tillsammans, vid matbordet fick en matsup några av oss var på den tiden absolutister, vi blev av förklariga skäl mycket uppvaktade.

4 dygn gick rasande fort, en helt ny värld. Livet i denna del av jorden gjorde starka intryck. Det tog lite tid att smälta allt vi sett och hört. Våra sista småmynt å landets pengar samlades in och överlämnades till de 4 apelsinförsäljerskorna som i långa pass kunde förse oss med skalade apelsiner vid såväl ut- som inpassering till Älvsnabben. Bra start på resan, nu väntade Rio i nästa avsnitt...

Monrovia och det som hände där gjorde oss kavata o pigga på nya äventyr. Nu väntade Brasilien Rio de Janeiro som många av oss hört och läst om, resans givna höjdpunkt. Läsarna får säkert en tro att allt är en nöjestripp men icke, torped-Sixten och befälet höll övningar och diciplin igång hela resan.

Ekvatordopet.

Ekvatornritualen med dop och efterföljande certifikat, att blivit upptagen i Neptunus register, rakt ingen skön behandling, men det blev ingen kölhalning som för i tidens tuffingar fick genomlida.

Fiske efter haj, resulterade i en mycket ful fisk, den godtogs inte som kockingrediens, spolades åter.

Jul i furirsmässen.

Jul ute till havs strax före Rio, långbord på däck skinka gröt. Lutfisk och julgran, men här märktes en dämpad stämning bland oss. De vanliga muntra skratten uteblev, en efter försvann vi ner till våra slafar och läste våra julbrev från nära och kära.

Inloppet till Rio de Janeiro.

Stora dagen inloppet till Rio, skådespelet sockertoppen-kristusstatyn (den besöktes senare av de flesta), l vaktdygn 5 lediga dygn, Copacabanas långa stränder, myllret av människor oftast glada, svenskkolonin svenska flaggor i massor, vilket mottagande inget öga torrt hos oss.

Nyårsafton i Rio kl. 24.00, gick festklädda direkt ut i vattnet till midjan, en tradition nästa år skulle bli mycket bättre enligt den seden. Boite Tabaris, vårat stamlokus här krögaren själv stod alltid i entrén hälsade Sweden Boys välkomna han sa att han hade bekanta i Stockholm. Bussresan till andra sidan Rio, orörd stilla med kristallklart vatten, heldag med lättjefullt plaskande, en livsfarlig hemresa med skranglig buss säkert delvis utan bromsar. Nåväl hem till trygga Älvsnabben kom vi .

Fotboll då vårt skeppslag. Mötte en militärteknisk bollgrupp. ll-0 slutresultat, sändes på kanal elva i radio. Jag som hade kockvakten lärde mig snart vad mål betydde på portugiska. 2-3000 åskådare sa dom såg matchen,,,, Trötta molokna spelare fick förstärkt middag med efterrätt. Rundglassboll med chokladritade fält, en humor som i alla fall några skrattade åt. Proffskontrakt? Nää, inte vad jag hört!

Givetvis finnsmycket mer att berätta härifrån, men ingen beklagade sig. Ansökan till Älvsnabben den var rätt, , för min egen del hade jag 8 år tidigare fått uppgiften att i folkskolan redogöra just för Brasilien, ödet gjorde att jag själv nu fick pröva på dess atmosfär.... Härliga minnen nu på väg till San Salvador.

Hamnen i San Salvador.

San Salvador i 4 dygn. En ruffig stad med tuffa kvarter och stark lukt av historiska händelser man kände liksom att platsen säkerligen haft många seglande äventyrare. Troligen ett piratfäste. Spännande! Vi ämnade orten utan saknad.

Port of Spain Trinidad.

Port of Spain nästa hamn med samma känsla. Ingen höjdare, nu på väg till Bermuda.

Inlöp  till Hamilton Bermuda.

Bermuda. Ett känt turistmål med stark engelsk framtoning. Dyrt men klart uppskattat stopp. 4 dygn med härliga bad och trevliga människor som var vana med européer.

S:t Wincentöarna, ett extrstopp. Ena propellern trasig. I väntan på ny som våra duktiga mekaniker fixade blev det chans till Robinssonliv, med bad och övningar. Långa turer till den inre delen av ön. Fina ovanliga souvenirer ordnades där.

Nu till sydkanten av Nordamerika, Jackssonwill. En utsökt vänlig och historisk intressant stad. Inbördeskrigets bilder, utställningar, vackra parker. Välskött ställe med många svenskättlingar. Här blev många hembjudna till privata hus.

Pampigt vid inlöp till Jacksonville och Norfolk.

Nästa Norfolk, Amerikas stora flottbas. Anblicken vid infarten med hangarfartyg, jagare och kryssare. Kors vilken sprängverkan, här kom lilla Älvsnabben tuffande och parkerades vid Zaratoga, en bjässe med 4 tusen man (ll5 kockar!). Vi besökte detta monster, enligt de vi fick tala med mycket hård diciplin med ständiga övningar. Staden i övrigt kändes som stöpt i militär form och hållning. Här kan jag minnas att tydliga hemlängtan kunde ses, irriterat olustigt. Inte blev det bättre av att kraftigt oväder rådde hela vägen över atlanten. 30-35 sk,meter, men nu väntade Dover-London-England. Dessutom inställdes ju filmvisningarna. Torped-Sixten kunde inte garantera bildkvalitén eller säkerheten.

London.

London, all ledig personal. 2 dygn i detta Mekka. Halva styrkan i taget, de flesta visste på förhand vad de ville se och uppleva. Ingen blev besviken. Vår vänliga hotellvärdinna lät oss 3 ligga i samma stora säng för att spara pengar. De gick ju åt till annat. Extra mycket frukost fick vi för att  vi var svenskar. Hon hade under kriget bott som flykting i Skåne. Tillbaks till Dover. Båten borta hade vi missat hemresan? Nää, tidvattnet gjorde att bara toppen av masten syntes. På morgonen gled vi ut med "floden" en nystormig överfart, sedan hemma i Göteborg.

På väg hem från Dover var det hårt väder men nu var vi ju garvade sjömän. Ingen rapporterades sjösjuk, och nu var de ju endast några dygn innan Svedala skulle siktas. Dvs. först skulle ankring utanför Marstrand ske. ÖB och andra höjdare vill kontrollera vad de unga kadetterna lärt sig under 4 månaders grillning.

I toppen vajar hemlängtan.

Men det som väntade oss var verkligen oväntat, Svarta gänget (speciella tullmän) infann sig en morgon kl.8.00. Vanligen så påskrev och intygade fartygschefen att här fanns inget att anmärka på. Så var det inte denna gång.

Vad jag har uppfattat är att redan hamnchefen i Göteborg blev misstänksam när så många civilpersoner önskade inpasseringstillstånd till Älvsnabbens kajplats. Deras ansökningsskäl skulle vara hjälpa hemvändande anhöriga med att frakta hem souvenirer???

Flottans ledning meddelade att tullen skulle göra grundlig översyn. Det betydde att olovliga alkoholkartonger och cigaretter snabbt måste dumpas. Hytter, företrädesvis befälspersoners av alla grader insåg ju att det brådskade. Över bord hivades en hel del. Därav rubriker att ortens fiskare kunde fiska upp Whisky från 25 m djup.

I virrvarret denna natt innan gängets besök fick ju vi vanliga tillgång och tillfälle till gratis sprit. Några förtärde utan besinning, därav sjukbesök och sådana rubriker. Omtöcknade försökte ett flertal gömma på de mest egendomliga ställen, men givetvis hittades de mesta i flitiga kunniga tullares hantering.

De största rubrikerna blev när Älvsnapsens stora bakre kanon avlossades och ett antal flaskor god konjak lossnade från gömstället, framför ÖB:s fötter. Rubrikerna kan inte glömmas, ett ytterst genant avslut på en så förträfflig innehållsrik resa som få av oss kan glömma!

Förklaringen till denna mängd sprit, som kom på okontrollerad drift, är att i fagra Rio gjordes kompletterande inköp (spritpriserna billiga här). Första lastbilens last gick ner i de lovliga förrådet och användes enligt marinens regler för sjöspik respektive representation. Den andra leveransen fördelades inom befälspersoner av olika grad, och givetvis betalade dessa för den spriten. När det så hettade till skedde det som ovan angetts. Jag vill trots allt påstå att några vilda sjöslag aldrig förekom under de 4 månader jag deltog ombord men straff utdelades och den förargliga stämpeln Älvsnapsen gick aldrig att radera ut.

Jag själv kan känna av den nesa det var att barhuvad springa genom hamnvaktens grind med smäcken nerstuvad i bagen, de stod ju Älvsnapsen även på min mössa. I l00 talet väntande gapande ögon med uttrycket "Sälj till mej, jag har gott om pengar". Mössan var av hela resan till Stockholm där snabbt omklädsel till civila persedlar. Jag hade tur att ha ojämn vakt. Hade l0 dagar permission så vi undslapp förhör.

Ny placeringsorder efter Älvsnabben blev stridsfartyget jagaren Gästrikland i 6 mån. Vice förste kock, PU:s biträde och utsedd till enhetens bästa marinsoldat (kock som jag var). Pris utdelades å Berga Ö-log av kung Gustav den VI Adolf vid en högtidlig ceremoni. Kuriöst nog visades i SVT 1 ett minnesprogram från kungens olika uppdrag, där just detta visades. Tyvärr var inte videon på den gången !!!

Trivseln inom marinen var underbar. Stamanställning, javisst, jag hade 14 dagars extra betänketid, men civila villkor tog överhand. Men visst har mitt liv präglats marint, och tänkemässigt kan jag meddela att i mitt talettrum sitter 2 tavlor. Den ena säger "Bättre utnyttja din medvind annars får du ro i motvind", den andra har "Ett föredöme är bättre än 100 argument".

Mina rader angående långresorna på haven, världsliga intryck, privata iakttagelser och de många härliga profilerna de har betytt oerhört mycket för mitt fortsatta framgångsrika liv. Jag ser till sist mycket avundsjuk på dagens ungdom som ekonomiskt, tekniskt och skickliga de kan helt ensamma
erövra Europa, ja hela världen. Det är i princip bara att sätta igång.

Fortsätt att bevara minnena från en verklig vacker båt HMS ÄLVSNABBEN

Roland kock i Byssan

Tecknad beskrivning om långresan av någon som verkar heta Nils Modig eller något liknande . Hämtat ur deras sista nummer av Snabbnytt.

Två bilder på besättningsmän från resan 1962-63 som Bosse Nilsson, från resan 1963-64, tagit.
De var tillsammans en tid ombord innan besättningen från resan 62-63 muckade.
Klicka på bilderna för att förstora!

Ur Svenska Dagbladet 27 april 1963. Klicka för att förstora.

Aftonbladet 27 mars 1963. Klicka för att förstora.

Expressen 27 mars 1963. Klicka för att förstora.

Efterdyningar av smugglingen.

Aftonbladet 28 januari 1964 och Expressen 21 april 1964. Klicka för att förstora.