Under 2:a världskriget byggdes på Finnboda Varv i Nacka fyra systerfartyg till HMS ÄLVSNABBEN:
först M/S FENRIS 1940 och M/S FROSTE 1942 sedan M/S FREDRIKA 1943 och M/S FENJA 1944.

På M/S FENRIS ritning byggde sedan Eriksbergs Mek. Verkstad i Göteborg med ett 13,5 fot förlängt skrov:
HMS ÄLVSNABBEN och M/S FYLGIA 1943 och sedan M/S WILHELMINA 1944.

Efter kriget byggde EMV ytterligare fem systerfartyg till HMS ÄLVSNABBEN.

Älvsnabben var från början tänkt att byggas åt Rederi AB Saturnus, ett dotterbolag till Stockholms Rederi AB Svea.
Man kan undra vilket namn som hon då skulle ha fått.

Två personer har hört av sig och berättat att de både legat på Älvsnabben och ett av hennes systerfartyg. Läs mer om detta nedan!

Texterna och bilderna nedan om dessa fartyg och dess historia i korthet kommer från www.faktaomfartyg.se,
förutom en del av texten och bilderna till M/S Fylgia som kommer från Sven-Erik Svensson och Johan Borglin.

Allra sist kommer uppgifter från Fredrik Welander, sjökapten och f.d. Sveastyrman som seglat i Sveabolagets m/s Fylgia, som menar att Äbn egentligen hade 11 systrar, beroende på vad man räknar som ett "systerfartyg"! En del av uppgifterna från www.faktaomfartyg.se är även justerad av Fredrik.

M/S Fenris

M/S Fenris. Vykort från Lennart Falleth samling. Klicka på bilden för att förstora!

M/S Froste

M/S FROSTE.  Foto från Lennart Falleth samling. Klicka på bilden för att förstora!

Mer om M/S Froste

Mitt namn är Lasse Eriksson min värnplikt gjorde jag i flottan på Älvsnabben 1961-62 i maskin. När jag den 13 April 1964 mönstrade på rederi ab. Sveas MS. Froste liggande i stadsgården i Stockholm, hade jag ingen aning om att det var systerfartyg till Älvsnabben. Det fick jag kännedom om nyligen, då jag hittade en hemsida på internet om Älvsnabben.

På MS Froste var jag 2e maskinist. Där hade vi Atlas- Polardieslar medan Älvsnabben hade en B&W diesel vill jag minnas. Bägge fartygen gjorde dock samma fart, c:a 13 knop. När jag skriver dessa rader har det gått 43 år, och man blandar lätt ihop båtar och besättningar.

MS Froste var en mycket trivsam båt med mycket inredning av trä. Min hytt var avsevärt bättre på Froste där bodde jag midskepps på babordssidan på översta planet, ensam till skillnad mot Älvsnabben där man sov i 2:ans lastrum ihop med 20 andra. Det var alltså eldarmässen som hade 3 kojer i höjd efter alla skott, däremellan var det hängkojer som man satt upp när det var läggdags.

Vi seglade på norrlandskusten och ner till Holland, Frankrike och England. En natt när vi seglade i engelska kanalen var det kraftig dimma, vi gick för halv fart, när fartyget plötsligt krängde till åt babordssidan, för att sedan räta upp sig. Det blir stopp i maskin. Vi hade kolliderat med ett danskt lastfartyg som hade gått rakt in i styrbordssidan på midskeppsbyggnaden. Som tur var blev alla skador ovan vattenlinjen och inga personskador. Tog oss för egen maskin  till Finnboda varv och Stockholm.

HMS ÄLVSNABBEN

HMS ÄLVSNABBEN. Vykort från Lennart Falleth samling.

M/S FENJA

M/S FENJA. Foto från Lennart Falleth samling. Klicka på bilden för att förstora!

M/S FYLGIA

M/S FYLGIA. Foto från Lennart Falleth samling. Klicka på bilden för att förstora!

Mer om M/S Fylgia

På Eriksbergs Mekaniska Verkstad 1943 byggdes även ett av systerfartygen till Älvsnabben som ägdes av Sveabolaget och hette MS Fylgia. Hon sattes dock inte i trafik förrän efter kriget, i juli 1945. De var i stort sett identiska i grunden förutom hjälpmaskineriet, Älvsnabben hade Götaverkens och MS Fylgia hade Burmeister & Wains hjälpmaskineri. MS Fylgia byggdes för i huvudsak resor mellan syd- och Nordamerika. Fartyget var utrustat med två underrum som kunde användas vid kyl- och frysfrakter. Frakterna bestod nämligen ofta av frukt och kött förutom styckegods. Så småningom utökades MS Fylgias resor till att gälla även nord- och Sydeuropa, men frakterna var i stort sett de samma.

Älvsnabbens systerfartyg M/S Fylgia. Bilden har Sven-Erik Svensson bidragit med. Den är tagen vid Finnboda Varvs utrustningskaj 1958. Uppgifterna ovan om M/S Fylgia ovan kommer från Sven-Erik Svensson som troligen är den enda som seglat med både HMS Älvsnabben och ett av hennes systerfartyg M/S Fylgia .
 

Vid en vidare tolkning där samma skrovritning är enda kravet kan man lägga till två Finnboda byggen:

Om man dessutom bortser ifrån att skrovet är 6 spant kortare (Lpp 304½ fot i stället för 318 fot) kan ytterligare två Finnboda byggen läggas till, dvs i så fall totalt 12 systerfartyg:

På webbsidan Fakta om fartyg förekommer en blandning av mått på fartygens dimensioner, ibland s.k. igenkänningsmått från mätbrev och ibland längd över allt.

Sjöfolk och skeppsbyggare använder LOA (längd över allt), Lpp (längd mellan perpendiklarna), Bm (mallad bredd) och Djg (djupgående på sommar fribord): 

Älvsnabben saknade skärmen på backdäcket och hade därmed 20 cm mindre LOA än Fylgia dvs 102,175, Bm 13,56 (44½fot) och Lpp 96,925
(318fot).

Antalet passagerare ändrades över tiden i takt med att lönsamheten med att ta passagerare sjönk och behovet på bättre bostäder för besättningen ökade, så byggde man om inredningen i äldre fartyg.

När jag var i Fylgia -58/59 hade man tagit bort tre passagerarhytter och gjort om Kaptenens och passagerarnas salong till befälsmäss. Under 50-talet byggde Svea och Fredrika 10 fartyg som efterföljare till Fylgia/Wilhelmina-typen för Sydamerikatrafiken. De första två fartygen tog 4 passagerare, de andra bara två passagerare. Och jag vill minnas att när jag 1963 var och besökte min farbror som var befälhavare på Fenris, hade man gjort liknande ombyggnad av salong och passagerarhytter som på Fylgia.