Älvsnabbens vapen, som fastsatt på en träplatta delades ut till värdarna vid varje hamnbesök.


Älvsnabbens första långresa 1953-54

Älvsnabbenmedaljong

 

Innehåll

 

Kjell Hartvig berättar


Tillbaka till
Älvsnabbens
startsida


Fartygschefen
Oscar Krokstedts berättelse
om resan


 

 

 

Jetonger om resan.
Skänkt av Kjell Högman.
Klicka för att förstora!



Den 18 november 1953 gick Älvsnabben ut på sin första långresa. FC var Oscar Krokstedt. Om denna resa berättar Oscar Krokstedt i boken "Vår marin 1953". Klicka i menyn till vänster för att läsa denna berättelse.

Om denna fantastiska första långresa berättar också Kjell Hartvig som var signalfurir på andra kvarteret under resan. Kjell har också bidragit med alla foto och kartan över resan. Alla foto är enligt Kjell tagna av en civil fotograf som följde med på resan. Tyvärr vet vi ej hans namn.

Kjell arbetar idag som guide på marinmuseet i Karlskrona.

Lennart Sundqvist, som var aspirant på resan 1967-68, har längst ner på sidan bidragit med en bild på sin pappa Bertil Sundqvist. Bertil var kadettofficer ombord.

 

Karta över långresan 1953-54. Klicka på den för att förstora!

Karta över långresan 1953-54. Klicka på den för att förstora!

 


När vi som skulle mönstra ombord i Älvsnabben fick se färdplanen blev vi verkligen glada. Vi som tidigare bara varit i Nordsjön med flottans fartyg fick nu en mer än 4 månaders resa till 12 fantastiska resmål på båda sidor om Nord- och Sydatlanten.

 

CM Stig H:son Eriksson inspekterar i Göteborg 12 november 1953. Klicka på bilden för att förstora!

CM Stig H:son Eriksson inspekterar i Göteborg 12 november 1953.
Klicka på bilden för att förstora!

 

Resan startade i Göteborg den 18/11 53. Innan avgång inspektion av CM som önskade en god seglats i vårt nya långresefartyg, därefter lättades ankar och sattes kurs mot Las Palmas.

Älvsnabben var inte lika "marinvacker" som Fylgia och Gotland men hon var ett betydligt rymligare fartyg med stort mindäck för exportindustrin att använda i utlandet. Hon var byggd för att segla på oceanerna och var mycket bra i sjön trots att kanonerna satt ganska högt upp och hade en rullningsperiod i klass med passagerarfartygen.

 

I Las Palmas med Gladan och Falken 26 november 1953. Klicka på bilden för att förstora!

Förtöjda i Las Palmas med Gladan och Falken 26 november 1953.
Klicka på bilden för att förstora!

 

I Las Palmas mötte vi Gladan och Falken och det blev kadettbyte innan segelfartygen gick till Västindien medan Älvsnabben satte kurs på Freetown, Afrika. Las Palmas mottog oss med värme och gästfrihet.

Den första flygfisken flög ombord i höjd med Kap Verde nästan samtidigt som babords vakt plåtades på däck.

 

Babords vakt på akterdäck. Klicka på bilden för att förstora!

Babords vakt på akterdäck 3 december 1953. Klicka på bilden för att förstora!

 

Första flygfisken har seglat ombord 3 december 1953. Klicka på bilden för att förstora!

Första flygfisken har seglat ombord 3 december 1953. Klicka på bilden för att förstora!

 

Efter Freetown hade vi en lång härlig resa ned till Santos i Brasilien. Under denna resa skedde linjedopet. Efter denna ceremoni tog det oss en vecka att bli rena ty tvättvattnet var från Atlanten.

 

FC Krokstedt hälsar Neptunus följe ombord 9 december 1953. Klicka på bilden för att förstora!

FC Krokstedt hälsar Neptunus följe ombord 9 december 1953.
Klicka på bilden för att förstora!

 

Linjedopet på sydgående i full gång 9 december 1953. Klicka på bilden för att förstora!

Linjedopet på sydgående i full gång 9 december 1953. Klicka på bilden för att förstora!

 

I Santos åkte halva besättningen till Sao Paulo för parad och kransnedläggning. Här, såväl som i alla andra hamnar var utflyktsprogrammen och sporten i högsätet.

 

FC nedlägger krans i Sao Paulo efter paraden. Klicka på bilden för att förstora!

FC nedlägger krans i Sao Paulo efter paraden 21 december 1953.
Klicka på bilden för att förstora!

 

Efter Permanbuco firade vi jul i sjön med julklappsutdelning och långdans runt fartyget. En av mina bästa jular till sjöss.

 

2:a kvarteret firar julafton utanför Permanbuco. Andre man från höger, övre raden ser vi författaren! Klicka på bilden för att förstora!

2:a kvarteret firar julafton utanför Permanbuco.
Andre man från höger, övre raden ser vi författaren! Klicka på bilden för att förstora!

 

Västindienhamnarna var varma, sköna och minnesvärda. Speciellt den lilla naturhamnen Bequia. Inga parader, inga cocktailpartys, bara sol och bad, rodd och idrott.

Vera Cruz och New Orleans tog emot oss med öppna famnen och härlig musik.

Sista hamnen i Västindien var St. Thomas där vi tog ett par dagars siesta innan Atlanten och Teneriffa.

 

På väg in till St. Thomas 2 mars 1954. Klicka på bilden för att förstora!

På väg in till St. Thomas 2 mars 1954. Klicka på bilden för att förstora!

 

Även om hemlängtan började kännas njöt vi av den stora gästfriheten på Kanarieöarna.

På hemresan visade Atlanten sin sämsta sida men Älvsnabben är en fin sjöbåt och nu grasserade ingen sjösjuka längre. Vi hade fått sjöben.

Den 30/3 54 förtöjde vi i Karlskrona i regn, men det gjorde inget, ty den mycket stora mottagningskommittén värmde.

En fantastisk långresa var slut och nu skulle vi fördelas till andra fartyg i Kungliga Flottan.

 

I mitten ser vi Bertil Sundqvist som var kadettofficer ombord. Bilden är troligtvis tagen i Santos, berättar hans son Lennart Sundqvist. Troligtvis är det Bertil som för befälet för de uppställda kadetterna på översta bilden.

 

Till början