Dopet på långresan 1958-59
 

Bild från dopet över ekvatorn.

Kung Neptun döpte Eskilstuna-bo i ättika, olja, solkräm och sot

Folket-medarbetaren på Älvsnabben, Bosse Hedlund från Eskilstuna, har nu vederbörligen döpts av kung Neptun och hans hov. Det skedde enligt "uråldrig" sjömansed, när jagaren den 11 december - postgången är inte påfallande snabb! - passerande ekvatorn i Stilla havet. Dopet tillhörde inte den mera angenäma kurerna. Men det var roligt, kommenterar Bosse i sitt senaste brev.

Onsdagen 10 december uppenbarade sig kung Neptuns sändebud på fartyget. Det var löparnisse som kom. Dess för innan hade utkiken hojtat: simmande man föröver! Och på det svarade fartygschefen: Ta honom ombord! Löparnisse hade en kikare i händerna. Den var gjord av två Cocacolaflaskor, han tittade sig omkring och upptäckte besättningen och då skrattade han förtjust. Han var klädd i färggranna kläder och såg ut som ett mellanting mellan clown och joker. Han sprang och tittade på officerarna och lipade då och då åt dem. En tomflaska hängde i ett snöre runt magen. Då sprang han fram till fartygschefen, gjorde en flott hovning, slog sönder flaskan och tog upp en pappersrulle och började läsa. Budskapet gick ut på att kung Neptun och hans hov skulle gästa fartyget dagen därpå.

Så infaller då denna stora dopardagen. Kl 12.50 uppställning med alle man i lämplig klädsel på halvdäck, badbyxor eller gymnastikbyxor.  Det hörs ett väldigt liv från fören och fram kommer en massa svarta varelser i bastkjolar med stora saxar, svärd, rakknivar, kammar, sågar, ja, allt mellan himmel och jord. Bakom dom kommer en stor snäcka glidande på minrälsen, vackert dekorerade med olikfärgade tygstycken på sidorna. Fram i fören sitter en flagga med kung Neptuns emblem. I snäckan kung Neptun själv med sin tretungade spira och drottningen med sina två döttrar. Och runt båten går sedan hela hovet. Kungens förste sekondant äskar tystnad. Kung Neptun stiger fram. Han är klädd i en lång grön mantel och har en guldkrona på sitt stora tjocka hår. På bröstet hänger ett stort kungasmycke. Han talar till fartygschefen: - Är du hövding på detta skepp? - Ja. - Jag är kung Neptun och med mitt hov tänker jag inspektera ditt fartyg och se om det måste göras något åt ditt nordfolk, innan ni passerar mina domäner. Alla och envar skall nu följa mina lagar. Annars får ni med mina väktare att göra. Han pekar på dessa och de utstönar vilda tjut och hoppar runt och svänger vilt med sina redskap.

Vi får nu göra gymnastiska övningar under kungens kommando: Stå på ett ben, böja knä, se till höger och vänster, räkna högt till sju. Alla som gör både rätt och fel blir nedkletade av svartingarna. Men de riktiga dopet har inte börjat. Vid ett stort bord står tre stora burkar och i dessa finns dopsoppan som består av 16 starka kryddor, ättika och currysås, mjöl och saltvatten. Och nu sätter man igång. Första man är fartygschefen. Han har passerat ekvatorn förut men inte blivit döpt. Nu kommer han inte undan. Sedan följer i tur och ordning en massa officerare. Och alla blir inskrivna i kung Neptuns rullor av förste hovskrivare.

Vi skrattar så vi ligger dubbla på däck, men man skrattar så lagom när det blir en egens tur. Först sprutar doktorerna i mig soppan som med stora lavemangssprutan. Jag spottar ut den men måste böja knä. Då tar de tag i håret och böjer huvudet bakåt och häller resten av soppan i mig. Och som slutkläm får jag en träslev saltvatten. Sedan iväg till ett annat ställe, där det står en massa folk i rockar och knäbyxor med rakknivar, saxar och kammar. Alla dyker skrikande på mig och drar över kroppen med stora rullar med färg och klister. Jag blir gul och blå och röd. Men det fortsätter, drar med rakknivarna över benen och klipper enstaka hårtestar. Sedan lyckas jag ta mig upp för ledaren, där kungen och drottningen sitter omgivna av sina sköna döttrar. Jag måste nu falla på knä och kyssa drottningens fot, som fått alla möjliga färger. Sedan får jag tre rapp i baken av en figur med knutpiska. Han är klädd i ett upp och nervänt mösskapell, har en stor stjärna på bröstet och på de bara armarna ett par korta manschetter.

Så blir jag släpad ned för nästa lejdare av en svarting i bastkjol. Han smörjer in hela kroppen och håret med lika delar spillolja, svart skokräm och sot, släpar mig fram till en uppbyggd rutschbana, där två andra svarta väktare lyfter up mig i armar och ben och skickar ned mig i en bassäng, vars vatten blivit svart och oljigt. Fyra andra tar hand om mig och håller huvudet under vattnet. När jag sedan kommer upp igen hänger dom sig på mej en gång till. Men sen slipper jag. Nu får jag gå bort till en lutbinge och försöka vaska mig ren. Det får jag hålla på med hela eftermiddagen. En hel schamponeringsflaska går år till håret. Jag tvättar kroppen med lut, förtunning och tvättmedel men man känner sig sk-tig i alla fall. Det tar nog flera månader innan man blir ren igen. Det är tur att bastu finns.

Hälsningar Bosse