|
|
Panamakanalen
Genom Panamakanalen mot Stilla havet - en spännande natur- och
landskapsresa med många växlande, vackra scener. Den mötande trafiken
bjöd på variationer. En kavalkad av fartyg från olika nationer - där
förvånansvärt många var rostiga, dåligt underhållna, en del rena
spökskepp!
"Scenen" är kanalen inramad av grönska, berg och djupa dalar!
"Parketten", dit kanalpubliken söker sig i jämn ström är "backen". Här
var bästa utsiktsplatsen för besättningen när det bjöds på solnedgångar
och när tradjazzgruppen spelade häruppe var det härlig stämning! Mannen
i helvit mundering är "chefskocken", högbåtsman 671 Brännström, som inte
gör sin första långresa med Älvsnabben. Vi möter en "kinesskorv" - "Waitee"!
Vi närmar oss - efter den 83 km långa
färden på Panamakanalen- Pedro Miguel- och Miraflores-slussarna för att
sedan passera Balboa på vår väg mot Stilla Havet. Vid Colon i andra
änden av kanalen slussades vi upp via Gatunslussen till sötvattensjön
Gatun. Här badade vi i hajfritt vatten och Älvsnabben fick göra tjänst
som ett ansenligt hopptorn -beroende på ifrån vilken avsats man behagade
eller snarare "vågade" hoppa förstås! På tillbakavägen vill jag minnas
att vi passerade kanalen nattetid!
Aspiranterna är kommenderade upp på backen för att med vakna sinnen
noga studera hur Gatún-slussarna arbetar och fungerar när Älvsnabben
sakta men säkert förs genom de tre slussarna in i Gatúnsjöns sötvatten,
26,2 m.ö.h. På denna höga nivå går sedan färden vidare genom
Panamakanalen - mot Stilla havet.
Tre stiliga värmlänningar snyggt
uppställda under det vackraste av alla paraplyer!
Från vänster "Skoghalls-Larsson",
"Hagförsingen" Våhlberg och "Tarzan" Andersson från Säffle.
|
|
|
|