Långresan 1958-59
Detta bidrag kommer från
Dan Frostberg
i Kalmar. Dan har bidragit med flera foto och även tidnings-artiklar
från Kalmartidningen Barometern, vars chefredaktör Gunilla Andreasson
gett sin tillåtelse att publicera dessa. Dan har också bidragit med
kartan som finns på startsidan för denna resa.
Här kommer hon forsande! Så här såg hon ut - "Min Älvsnabben" - när
vi var ute och seglade på de stora haven. Under backen innanför och
strax över nedre ventilen nr 2 hade jag min sovplats i tolv månader. Två
riktiga "krutgubbar" av -98 års modell och 15.2 cm kaliber i
muskulaturen vakade över mig. Fast helst skulle dom hålla tyst där uppe
för dom var fruktansvärda när dom "talade"!
FC Kom. Kapten 1gr Gunnar Norström och Sekonden HP
Hans Petrelius Kk 2gr
Fartygschefens summering
inför slutet på långresan
Vi
ha alla ombord tyckt om vårt fartyg och varit rätt så stolta över henne,
även ur synpunkten långresefartyg. Besättningen har fått sjövana och
vana att leva ombord. Vi ha trivts bra tillsammans. Vi ha strävat efter
att visa svenska örlogsflaggan på fördelaktigaste sätt, genom att söka
uppträda med örlogsmässighet, stil, korrekthet, vänlighet och glatt
humör och hoppats att människorna i de hamnar som besökts därmed fått
ett gott - och således riktigt intryck av det svenska folket.
Färdrouten Västindien, ekvatorpassage och Stillahavskusten av den
nordamerikanska kontinenten har gjort oss rika på minnen av underbara
händelser och fyllt oss med tacksamhet för att ha fått förmånen deltaga
i resan.
Samförstånd genom många goda minnen från gemensamma upplevelser borde
när vi i framtiden mötas, kunna utläsas i våra blickar.
Gunnar Norström
Officerare
Klicka på bilden för att förstora!
Främre raden (5): Sekonden Kk 2
Hans Petrelius, FC Kk 1 Gunnar Norström, FI Kapten Björklund, 1-e
Kadettofficer Kapten Gillis Ekström, Signalofficer Lf O Löjtnant Nils
Ingvar Dahl.
Närmast bakom (3): FP 2 4-e
Kadettofficer Löjtnant Kurt Edman, Inre tjänsteofficer Fänrik
Nils-Erik Nilsson-Westin, Navigationsofficer NO Kapten Eric Eurén.
Tredje ledet (2): AO
Artilleriofficer Kapten Stig Weine, DiBlv 12 Luftvärnsofficer Fänrik
Jan Sondén.
Fjärde ledet (5): Marinläkare 1 gr Löjtnant Åke Hjalmers, Marinläkare Löjtnant Sverker Westin, SKI
Mariningenjör 2 gr Håkan Uno Jakobsson, TL Tandläkare B. Kalme, SLO
Stridsledningsofficer Fänrik Nils Ingvar Jakobsson.
Femte ledet (3): Fartygspastor
Komminister Magnus Johansson, Fot O 3-e Kadettofficer Löjtnant Henrik Breide, Min O 2-e Kadettofficer Löjtnant Karl-Erik Wik. Lys O
Lysofficer Fänrik Ulf Drake af Hagelsrum.
Sjätte ledet: Skymd bakom Kalme
måste vara ManO manöverofficer Kapten Sven-Olof Hagvall, Signalofficer Fänrik Carl-Gustav Hammarskjöld. FI Marindirektör Bengt af Ekenstam. DiBlv Luftvärnsofficer Fänrik Cay Holmberg. (23)
I korthet berättar
Dan följande
om sin tid på Älvsnabben
Jag var
skeppshantverkare (skhv) värnpliktig. Skyddstjänstutbildad på
Örlogsberga (ganska tufft). Vi var sex man på Äbn och bildade eget
vaktkvarter vilket ju som regel var synnerligen förmånligt när det
gällde fritiden i hamn! Vi slapp t ex mängder av uppställningar på
akterdäck och livbåtsdäck. Jag hade binge i snickareverkstan tillsammans
med Håkansson från Malmö, tvåmansrum således. Detta privilegium lyckades
vi utverka på eget initiativ. Men det var en ruskig hävning här i fören
under backen när det var storm! Vi blev riktiga sjömän här i verkstan,
Håkansson och jag vill jag nog påstå ! Min sammanhängande vistelse på
Älvsnabben varade i tolv månader,1958-59, + en repmånad 1971.
Dans identitetskort ombord.
Dan berättar mer om sin binge i skrovverkstaden
längst fram i fören:
Bingen hade jag själv monterat ovanför ventilen i skrovverkstaden,
högt upp på skottet och med kedjor i en balk upptill. Rikthyveln som
stod placerad under bingen var mitt enda "trappsteg" - resten fick jag
svinga mig upp. Hur f-n kommer du upp dit var det många som undrade! Vi
hade åtminstone två hela veckor i följd av rejält stormväder på Stilla
havet och på hemvägen innan vi nådde Ponta Delgada på Azorerna.
Hävningen i min och Håkanssons "privathytt" här framme i fören var då
närmast otrolig - mellan tio-femton meter åkte vi med i hissen upp och
ner, jag med rikthyveln långskepps och Håkansson tvärskepps tillsammans
med hyvelbänken! Vi hade "slingerställ" i båda bingarna förstås!
En dag ute på Atlanten meddelades att man kommer att skjuta med
förliga 15.2 cm-kanonen. Någon varning utfärdades inte - men var beredda
på skott! Det dröjde och det dröjde länge - jag hade nästan helt glömt
vad som komma skulle och säkert många med mig. Jag var på väg uppför
lejdaren som leder upp från skrovverkstaden och var nästan uppe - när
skottet gick! Milda makter - vilket skott! Jag tappade taget om
ledstången i den våldsamma skakningen och av chocken - rasade hela
lejdaren ner och landade på durken! Hade vi blivit träffade av torped
eller hade en explosion ägt rum? Så småningom fick man klart för sig vad
som hänt. Mängder av attiraljer och målarfärg hade släppt från sina
fästen. I flera av mässarna hade hela ventilationsanläggningar rasat
ner. Det var en skjutövning som minsann inte gick av för hackor! Själv
fick jag dras med en smärtsam slitning i vänster axel som följd av att
nästan ha fått vara med i det "verkliga sjökriget"!
Många sprutor blev det inför resan! Här ovan är en del - av
totalt 14-15 - dokumenterade. Med så många injektioner i kroppen var vi
antagligen garderade mot det mesta. Jag minns bara en av dem alla - den
mot fläckfeber - som sattes in vid vänster skulderblad. Först kändes
ingenting men efter fem sekunder kom rena "explosionen" som varade
ungefär lika länge!
Den som sig i "leken" ger får leken tåla!
En dag efter
middagstid undrade Våhlberg, som var ledig från tjänstgöring, om han
kunde få låna min binge i verkstan. Han ville knoppa av en stund i lugn
och ro, ifred från all oro som vanligtvis rådde i "ekonomistmässen"
under dagen. Här hade han annars sin hängmatta upphängd nattetid. Dagtid
var denna nedmonterad och undanstuvad. Naturligtvis fick han det! Jag
vill minnas att jag visade honom hur han via rikthyveln skulle bära sig
åt för att ta sig upp till min upphöjda "himmelssäng". Väl installerad
däruppe sov han snart sin godaste sömn. Olyckligtvis varade inte
tuppluren så värst länge förrän fänrik Drake af Hagelsrum - av någon
anledning - tittade in i verkstan och fick syn på den sovande däruppe -
på arbetstid!. - "Frostberg" skrek han av sina lungors fulla kraft
och upp for Våhlberg som ett skott! Visande upp en nuna, som ju inte
var min, fick han yrvaket förklara sitt legitima sovande vid så
"olämplig" tidpunkt på dagen! Drake lämnar verkstan utan ett ord. För
en "trött och utkörd" hovmästare var det ändå omöjligt att somna om
efter ett så his(s)nande uppvaknande!
Fakta om långresan 1958-59
Ur Snabbspegeln nr 6 2/4 1959
Sammanlagd distans under resan: 22 815 distansminuter (4.225 mil)
Gångtimmar 2 141 timmar
Dagar till sjöss 86
Dagar i hamn 63
Lite om navigering m.m. :
Antal sjökort: 203 olika (2 av varje ger 406)
Antal astronomiska observationer 306
Antal väderleksrapporter 307
Varmast hade vi utanför Puntarenas 33 grader i luften 30 grader i
vattnet
Kallast hade vi i Vancouver +4 i luften +6 i vattnet
Antal länder vi besökt är 10:
Frankrike - (Isles des Saintes), Martinique
Colombia - Cartagena
Ecuador - Galapagos
Mexico - Acapulco
USA - San Francisco, Los Angeles, (Santa Barbara), Key West
Canada - Victoria, Vancouver
Costa Rica - Puntarenas
England -Jamaica -Kingston, (Cayman Island), (Pidgeon Island), (Dover,London)
Haiti - Port au Prince
Portugal - San Miguel, Azorerna
Antal salutskott 210 - för 9 olika nationer och 141 - för 9 personer
Antalet hundvakter 93 -372 dryga timmar
Propellervarven är 13 000 000
Bränsleåtgången 700 m3 |
Underhållningsfilmer ombord 20 - längd 35 timmar
Lektionsfilmer 50 - längd 35 timmar
Fotograferna har tagit 7 000 bilder
Sjukskrivna har varit 380
Operativa ingrepp har gjorts på 11 man
Magnecyl - antal utdelade 4 000
Sprutor m. glädje utdelade av sjukisarna 600
DDT (!?) har delats ut till mässarna i pulverform 4 kg och i flytande
form 6 liter
Tandläkarbesök 600
Fyllningar 1 200
Utdrag av tänder 60
Inkommande post 400 kg
Utgående post 150 kg
Antal rek som inkommit 250
Posthytten har haft en omsättning på 140 000 kr
Telegram som gnistarna tagit emot 500
Meddelanden som gnistarna sänt 1 150
Signalpersonalen har anropat 150 fartyg 19 olika nationer
Förbrukat i hamnarna/redg Egerland försorg. 485 000 kr
Togs ombord från Sverige 12 ton djupfryst mat
38 ton vanlig mat
Vi har druckit upp 32 000 öl
50 000 läsk
? vin och sprit
Glassmaskinen har levererat 12 000 bägare
Biblioteket har lånat ut 513 böcker
"Frisse" Gerlofsson har klippt för 815 kr
Målarlyet gm skhv Lundins försorg förbrukat 3 000 kg färg
|
Broschyr om resan 1958-59
Klicka på bilderna för att förstora och läsa.
Från Snabbspegeln
Om inte reportern råkade ha kameran i högsta hugg när det hände
intressanta saker ombord fick han ta till pennan! Sådana här övningar
vågade man inte genomföra mer än några få gånger med fänrikarna
dirigerande spelet. En kraftig värnpliktig fiskarson från Östergötland
(vill jag minnas att han var) tog över "spelverken" ombord - med
ackuratess!
Meddelar Dan (- som själv såg den farliga övningen).
PS En tecknare och en kåsör efterlystes i Snabbspegeln. "Wanted dead
or alive" stod det i annonsen och anmälan skulle ske till Pastor
Johansson!
Ur Snabbspegelns frågelåda:
Svar till "Bäsibörs": Nej, Ni får ej sälja styrbords livbåt ens efter
omröstning ombord. Eder kassa får Ni stärka på annat sätt.
Mer ur Snabbspegeln:
Snabbspegeln låter meddela sina torrlagda läsare under däck att "efter
Frisco rullade Snabben så mycket att underofficerarna fick tejpa fast
grogglasen och dricka med sugrör, Trägen vinner." Innan vi avgick från
San Francisco hade sjöfartsmyndigheterna varnat oss för att avgå till
Victoria i det oväder som rådde. Men vad hjälpte det när främsta målet
var att härda svenska sjömän! Iväg bar det bara några timmar försenade
Om han var gynekolog vet jag faktiskt inte. Han gav mig ändå fin vård
efter min matförgiftning i Acapulco.
Vilken hamn var bäst?
Resultat av Snabbspegelns
gallupundersökning. Hämtat ur "Snabbspegeln" No 3,
14/2 1959:
Det finns som bekant tre sorters lögn; den vanliga
(omoraliska) lögnen, nödlögnen och statistik. Även detta yttrande är
fr.o.m. nu lögn, enär Snabbspegelns statistiker bestämt att nedan
publicerade resultat är sanningen och inget annat. Se själv!
C:a 140 svar har inkommit. De som avstått att rösta
har antagligen inte kunnat bestämma sig för den bästa hamnen och därav
drages den slutsatsen, att alla hamnarna varit bäst.
Rangordningen mellan hamnarna kan
sägas vara:
1) San Francisco, 2) Acapulco, 3) Los
Angeles, 4) Vancouver, 5) Cartagena, 6) Galapagos, 7) Puntarenas,
8) Port au Prince, 9) Kingston,
10) Fort de France, 11) Key West.
Intressantast
(mest sevärt): Los Angeles 67/136
Roligast: San Francisco 45/131
Vilsammast (skönast): Pidgeon Island
38/135
Bästa pinalhamnen: Acapulco 51/128
Billigast: Cartagena 66/128
Dyrast: Los Angeles 47/129
Bästa mottagandet (program m.m.): San
Francisco 83/130
Helst vill komma tillbaka till: San
Francisco 48/128
Sammanlagt bästa hamn: San Francisco
74/135
Uteankringsplatserna kan knappast
placeras in i hamnrangrullan liksom inte heller Ponta Delgada (Azorerna)
och Dover (London). Ordningen dem emellan torde vara 1) Pidgeon Islands
(Karibiska sjön) 2) Cayman Islands (nära Jamaica) 2) Santa Barbara (norr
om Los Angeles) o.s.v.
Skeppsvisa
Melodi: "Let him go, let him tarry".
1. Från den sköna, tysta, fjällhöga och fria, gamla Nord
Älvsnabben gått över midjan på vår jord.
Från sekonden via kockarna till eldaren ombord
Alla fått sjöben, den saken är nu spord.
Kom ryck ut! Ge salut!
När vi skjuter skall det inte sparas krut.
Från den sköna, tysta etc...
2. Vi har sett, hur Cartagenas långa, trånga gränder gick.
Om Puntarenas vi fick en limerick.
Och i Canada och Frisco, Isles des Saintes och Martinique
Fanns ej en flicka, som inte fick en blick.
Kom ryck ut! Ge salut!
När vi skjuter, skall det inte sparas krut.
Vi har sett, hur Cartagenas etc...
3. Är Galapagos, Key West och Acapulco månne bäst?
Blev på Jamaica pinalinköpen flest?
Nej, när stäven vänts mot norr, så drager ändå allra mest
Allt det därhemma, om man nu tog en test.
Kom ryck ut! Ge salut!
När vi skjuter skall det inte sparas krut.
Är Galapagos, Key West och etc...
4. Fastän månen lyste vackert invid Södra korsets bloss,
vet vi nå´t bättre, som väntar blott på oss.
Och Calypso - det är ingenting mot hennes: "Hej hur måss?"
När Nya Varvet har fått i land en tross.
Kom, ryck ut! Ge salut!
När vi skjuter, skall det inte sparas krut.
Fastän månen lyste vackert etc...
Hemkomsten till Göteborg 4 april 1959
Den allra gladaste
överraskningen när vi kom hem till Göteborg var att Hon stod där nere på
kajen! |