Vi
lämnade Syd-Amerika och korsade Karibiska havet.
Vi lämnade ett klimat gjort för badbyxor och mötte
ett Nord-Amerika som krävde långkalsonger.
Vi hittade Galveston
och tog oss upp i kanalen mot Houston.
Detta tog ca 5 timmar och på vägen passerade vi slagskeppet
Texas.
På
kajen i Houston väntade välkomstkommitén.
Med pompa och ståt á la USA...
...
och på Ålsvsnabben stod alla i paraduppställning
längs gångborden.
Men det blev vardag
och det behövdes $$$. Så the strong guys kom pansarbil,
pistoler och pengasäckar.
Men när
däcken var skrubbade och Sekonden haft
"Rent Skepp" åkte
vi alla till Rymdcentrat/museet utanför Houston
Jag
hade sett bilden från månlandningen, där Armstrong
speglades i hjälmen och jag kunde inte motstå att göra
en travestering.
..och
fick jag och några andra provsitta en exakt kopia på
"bilen" som körde runt på månen.
.
...några Houston-tjejer
raggade upp mej och kompisen "Guran".
De tog oss runt på en sightseing. Vi hamnade bl.a på slagskeppet
Texas. Där vi fick "undervisa" flickorna i hur ett
fartyg funkade.....
Ett besök på
en rodeo år ju ett måste när man är i Texas.
Ute på sjön igen, neråt
sydspetsen på Florida, provade vi på att fiska haj.
..och
senare på kvällen plockades gitaren fram och större
delen av
"Eldar-mäss"-gänget samlades på däck
och det sjöngs och mystes.
Vi ankrade upp utanför Gun Cay, som ingår i Bahamaöarna,
som är en grupp av korallöar ca 80km utanför Floridas
kust.
Livbåtarna fylldes med manskap och mat och grillar,
bogserades sedan in av motorbåtarna till denna lilla ö.
Gun Cay var inte
stor, ca 100m brett på smalaste stället och kanske 8-900
m långt.
I övre vänstra hörnet kanman se Älvsnabben,
som ligger till ankars.
675 Koppang (till vänster)
var GrillChef. Befälet som hjälper till har jag tyvärr
glömt namnet på.
..och
alla lät sej väl smaka.
Sedan blev det dykning i det kristallklara vattnet.
Under
ankringen, passades det dessutom på att tvätta motorbåtarna.
En av våra löjtnanter visade också
hur man svabbar däck på en motorbåt!?!?!
Även fotograferna
fick jobba hårt...
.
Charlston mötte oss
med regn och rusk.
Här har jag nästan inga bilder från, och inte
några minnen mer än att vi anordnade en danstillställning
och bjöd in ett flick-collage.
..och efter den kvällen gick dagarna fort och kvällarna
ännu fortare. Så det blev inga studiebesök eller
annat för min del...
..och så här såg anledningen ut.
Beth McMillan var namnet.
Här är den enda
bilden som jag hittat från en av de officiella rund-turerna som
jag var tvungen att "bevaka" som tjänstgörande fotograf.
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
