HMS Älvsnabben

Långresan 1976-77

Dopet sota för linjen, 4 januari 1977

Den fjärde januari på Sydkinesiska sjön genomfördes traditionsenligt dop av de i besättningen som inte passerat ekvatorn tidigare. Vi sotades, rakades, medicinerades och slutligen blev vi grundligt döpta några lite grundligare än andra. Efter ett väl förrättat dop var vi nu alla befarna sjömän och resan kunde gå vidare mot Bali.

Bali paradisön, 7/1 – 10/1

Fredagen den sjunde januari kryssade vi mellan sanddynerna in till hamnen Benoa Port på södra Bali. Lotsen menade att Älvsnabben var det största fartyg som någonsin lagt till vid träbryggan i hamnen. Själv kommer jag ihåg att de norska sjömännen från lyxkryssaren Rasa Sayang, som låg på redden utanför hamnen och som körde sina passagerare med motorbåt till bryggan, var storögt imponerade över att vi vågat gå för egen maskin och lägga till i Benoa.

Bali kom att bli en av resans absoluta favoriter, ön var då 1977 en nästan helt oexploaterad sagoö. Det fanns visserligen några hotell ett Hilton och ett Sheraton och en del australiensiska turister. Några australiensare som vi träffat i Singapore återsåg vi på Bali, de turistade och gjorde samma rutt som vi.

Templen, tempeldanserskorna, maten, den vackra naturen, motorcykelutflykter, Denpasar och Kuta Beach var något utöver det vanliga. Tyvärr blev vistelsen kort bara tre dagar men upplevelserna på Bali bär jag med mig som ett kärt minne.

Jag hade vakt i maskin morgonen den tionde januari när vi lämnade Bali, avfärden blev en riktig rysare. Tidpunkten för avgång var noga beräknad med avseende på tidvatten och strömmar. Till en början gick allt som beräknat men plötsligt kom högsta back på maskintelegrafen, en manöver som inte är vanlig på väg ut ur hamn. Jag förstod att något var galet och nu är inte läge att missa en reversering och omstart. För att ändra från fram till back måste huvudmaskinen först stoppas propelleraxeln sluta rotera och rotationsriktningen ändras. Det görs genom att kamaxel förskjutas och motorn startas om. Allt gick väl och straxt kom sakta fram på telegrafen och vi stävade framåt i farleden ut på öppet vatten. En kort stund senare kom FC ner i maskin och tackade för att han fått den begärda manövern högsta back, vi hade varit på väg upp på en sandbank. Tidvattnet, strömmarna eller båda hade spelat oss ett spratt och det kunde gått riktigt illa.