27/11 1977

Besättningen tar sig in till stranden i småbåtar och simmar sista biten.

Detta strandhugg är ej inritat på kartan över långfärden!

Fernando de Noroha, Brasiliansk ögrupp ca 360 km ut från Brasilianska kusten. Vi kom fram strax efter klockan 5 på morgonen och kastade ankar utanför eftersom det saknades hamn. Det blev en upplevelse för oss alla att simma iland i dessa hajrika vatten.

Utdrag ur pressmeddelandet efter besöket:

"Efter paradankring och sjösättning av samtliga båtar utgick en rekognoseringspatrull med fartygschefen i spetsen. Ön har ingen naturlig hamn och den grova Atlantdyningen gör det svårt att landstiga. Normalt sker detta via en flotte som är ankrad ute i sjön och som sedan dras genom surfen och upp på stranden. Denna var dock trasig varför besättningen fick simma sista biten iförda livvästar.

På stranden mötte den svenske ambassadören i Brasilien, Gunnar Lonaeus, med hustru Inger.

En snabb sightseeingtur hanns med innan det var dags att skifta och låta nästa halva av besättningen simma iland. Det korta strandhugget på den vackra ön, som under regnperioden gör skäl för namnet "Atlantens smaragd", innebar en utmärkt övning i sjömanskap och båttjänst, för såväl befäl som elever.

Farygschefens lunch för ambassadören och öns guvenör med fruar gav även övning åt fartygets artillerister med artilleriofficeren, Örlkn Arne Malmqvist Nynäshamn, i spetsen. Helt enligt protokollet avgavs nämligen salut om nitton skott vid ambassadörens debarkering.

Kl 15.00 lättade Älvsnabben ankar och satte kurs mot Salvador dit vi anländer Onsdag morgon.

Allt väl ombord."