10-14/1 1978

Kajen i Vera Cruz där vi blev varmt mottagna.

Utnämnd i slutet av resan till den populäraste hamnen!

Under inloppet stod vi som vanligt på paradstationer och salut sköts. På kajen möttes vi av ett stort uppbåd mexikanska flottister och en musikkår. Det var den hittills trevligaste mottagningen. Vi förtöjde också vid den bästa platsen i hamnen. Massor med människor besökte oss under dessa dagar.

Vid blev alla överväldigade av det varma mottagandet och vänligheten hos befolkningen. Var man än befann sig i staden så kände man sig välkommen. Många souvenier kunde också inhandlas här, t ex silversmycken, filtar, sombreros och alabastersaker.

Detta var den hamn som låg längst bort från Sverige på vår långresa. När vi lämnade Vera Cruz vid 8-tiden på morgonen 10 januari under pompa och ståt var det många som kände saknad, dels efter mexikanskorna, och dels för att vi nu skulle lämna värmen och gå norrut.

Utdrag ur pressmeddelandet efter besöket:

"Redan vid förtöjningen angavs tonen. Vi möttes av hederstrupp och musikkår. I hederstruppen ingick förutom sjömän även kvinnliga sådana.

Att intresset för vårt besök var stort vittnar första dagens presskonferens om. Hela tjugofem journalister infann sig, vilket var rekord för resan. Sveriges ambassadör i Mexiko, Carl Swartz, och fartygschefen hade fullt upp med att besvara alla frågor.

Omkring 1000 personer besökte fartyget på visningen och däribland 40 barn från ett barnhem. Barnen tjöt av förtjusning när piraten, fanjunkare Malte Martinsson från Göteborg spelade ut hela sitt register.

Fartygets paradstyrka, som bestod av aspiranter, fick välbehövlig träning då ambassadör Swartz och fartygschefen lade ner en krans vid monumentet över de stupade under 1914 års revolution.

I Vera Cruz ligger den mexikanska Sjökrigsskolan. Utbyte med denna skedde med bl a en fotbollsmatch, som vi förlorade med 5-0. Muskkåren vid skolan hade dagen innan som gåva från kompositörens sonson, direktör Sten Lundvall i Norrköping , fått partituret till Kungl Södermanlands regementets marsch av C A Lundvall. Marschen framfördes med bravur och ingår numera i kårens repetoar. Den framfördes även på kajen vid Älvsnabbens avgång.

Den stora händelsen blev för många besöket i Mexiko city. Hit tog man sig på olika sätt. 76 man deltog i en lyckad bussresa som arrangerats av ambassadören. Halva aspirantdivisionen med kadettofficerare bjöds av det svenska näringslivet i Mexiko på ett två dagars studiebesök. Härvid studerades verksamheten vid flera svenska företag runt Mexiko city. Ett besök vid pyramiderna i Tectihuacan och på Antropologiska museét ingick också i programmet.

Slående under besöket i Mexiko har varit den vänlighet och värme med vilken vi bemötts. Detta och väl genomförda arrangemang gör att vi sent kommer att glömma Vera Cruz och Mexiko.

Allt väl ombord."

Svenska Utrikesdepartementet mottog efter besöket en rapport från ambassadör Carl Swartz. Där stod det bl a:

"Det allmänna omdömet om besöket i Vera Cruz och huvudstaden var översvallande positivt. Det mexikanska marinministeriet och andra marinmyndigheter hade lagt ner stor möda på att göra Älvsnabbens besök till den succé det blev. Detta är speciellt glädjande för denna ambassadörs vidkommande eftersom vi anser Älvsnabben och dess besättning bidrar till att skapa good-will och PR om Sverige."

Till detta är bifogat 9 st A4 sidor tidningsurklipp med enbart postivt skrivna artiklar.