Lågtrycket Agda
Efter Hamilton Bermuda började de blåsa upp ordentligt på BB sida,
men
eftersom vädret var soligt, och ingen sagt något, var det heller inte
någon som brydde sig.
Men det skulle bli mera, mycket mera...
Utdrag om ovädret
från Snabbnytt. Klicka på bilden för att förstora!
AGDA
av Carl F Ebeling
Detta är historien
om lågtrycket Agda, som förföljde oss från Bermuda och nästan till
Tanger.
För att man
egentligen skall förstå vad ett lågtryck är måste man först inse, att
vind är helt vanlig luft, som har mer eller mindre bråttom: Det blåser
från högre tryck till lägre. Detta kan man säga utan att blanda in
avböjningar och eller virvelbildningar!! Befinner man sig mitt emellan
högt och lågt tryck blåser det maximalt från högt till lågt. Luft väger
och förflyttar sig därför genom minsta motståndets lag. Den, som kom på
detta med tryck var en inte värst gammal Farbror i Italien, som hette
Evangelista Torricelli. Han levde 1608-47 och var professor i Florens
och anses vara barometerns uppfinnare. Han var dessutom den förste att
åstadkomma total tomhet (vakuum). Hans trick gick till så här: Han
fyllde ett c:a en meter långt glasrör, som var tillslutet i ena ändan
med kvicksilver. Han vände det och satte den öppna änden i ett bad med
kvicksilver utan att spilla ut något. Kvicksilvret, som är ganska tungt,
sjönk då nedåt och lämnade en tom volym ovanför sig. Kvicksilverpelaren
mellan badet och det tomma var 760 mm hög. Tomrummet var inte
fullständigt utan innehöll spår av kvicksilverånga, men Torricelli kunde
visa att pelarens höjd varierade med omgivande lufttryck. För att hedra
honom kallades varje millimeter i pelaren för en Torr. För att få det
lite händigare omvandlades 760 mm Hg till tusen millibar. Dessa "millibarer"
kallas numera för "hektopascaler" (hPa) och vid havsytan är
"referensvärdet" 760 mm Hg lika med 1013.25 hPa. Detta värde varierar
naturligtvis normalt med lufttrycket. I såväl militär som civil luftfart
kallas det QN Helge och är av utomordentlig betydelse vid kalibrering av
såväl höjd- som fartmätare. Dessa är egentligen barometrar i evakuerad
dosform utan kvicksilver och graderade i meter, fot eller knop, miles
per hour eller km/tim!! Vi hade som lägst 729 hPa dvs 547 mm/Hg!
Åter till Agda: Hon
djäklades med oss i c:a tio dygn och luften flyttade sig mellan 14 och
20 meter per sekund. Tala om stress... Ändå var det ingen som blev
sjösjuk eftersom vi vant oss och fått vad man kallar sjöben! Däremot
möblerade Kung Neptun om ordentligt i vår Gamla Snabb. Trots allt var
det en bit kvar till storm, där gränsen går vid 24,5 m/sek.
På väg åter mot den
Gamla Världen förföljdes vi av ett envist lågtryck, som fick namnet
Agda.
Efter all tid till sjöss hade besättningen fått sjöben och
ingen rapporterades sjösjuk fastän eländet varade nästan en
vecka.
FC Bertil Daggfeldt spelade
in maskin och stormljud på sin kassettbandspelare vid ingången till kajutan vid skylight
till maskin, den sk maskinkappen.
Klicka nedan för att höra lite av ljudet.
Utdrag ur pressrapport efter denna
överfart av FC Bertil Daggfeldt på långresan
1977-78:
"Älvsnabben krossar inte Atlanten ensam.
Med på färden har vi i snart en vecka haft ett
envist lågtryck som legat strax norr om oss.
Detta har inneburit hårda vindar, tidvis halv
storm, grov sjö och häftiga regnskurar.
Älvsnabben rör sig emellertid graciöst i sjön
- när hennes skrov ritades under kriget var hon
avsedd som handelsfartyg med oceanerna som
arbetsfält."
Vi lät helt sonika Fader Neptun skapa ett jämviktsläge när det
gällde möblering av Gunrummet.
På Durken Sitter Anders Olsson,
Per Kjellström och Gunnar Karlsson.
Kommentar av krumeluren
"Älvsnobben" från
Snabbnytt:
"Är det inte märkvärdigt, att hur än
vinden vänder och vrider sig,
den alltid blåser
rakt på Älvsnabben!"
|