Gun Cay Bahamas

25 januari 1978

Gun Cay är en av de västligaste av Bahamasöarna och låg nästan i vår färdväg. Vi låg några timmar före tidsschemat och därför var det ingen större omväg att gå dit och ankra några timmar. Detta för att besättningen skulle få en sista chans att bada på en typiskt karibisk strand med kristallklart vatten och bländvit sandstrand. Tyvärr ligger ön inom relativt bekvämt räckhåll för snabba båtar och sjöflygplan från i synnerhet Florida (USA). Den enda byggnaden på ön var "en rak sexa", som det heter i bilmotorkretsar. I detta fall rörde det sig dock om ett styck illa underhållet torrdass! Av nedskräpningen att döma (allt från flygplansvrak till ölburkar, tomma cigarettpaket, fimpar, plastpåsar etc.) var ön tydligen flitigt besökt av fel sorts människor.

Här står vi på kö för att bli transporterade in till stranden.

Vattnet var som siden och höll behagliga 21^o.

Skrovhantverkare Jörgen Palm byter om för ett dopp.

Av nedskräpningen att döma (allt från flygplansvrak till ölburkar, tomma cigarettpaket,
fimpar, plastpåsar etc.) var ön tydligen flitigt besökt av fel sorts människor.
Bugattimotorn (den raka sexan) syns på stranden till höger. Vingen kommer från en Cessna 172.

Vinkarkrabba på (tyvärr) nedsliten och söndertrampad korall... Hanens ena klo, som kan vara röd, orange eller gul beroende av art, är tio gånger större än den andra och används för att signalera till honor och varning för andra hanar att reviret är hävdat.

Landlevande eremitkräfta. Dessa gick bara ner i vattnet en gång per dygn för att fylla det tomma snäckskalet de bodde i med havsvatten, vars syre de använder under dygnet. Allteftersom kräftan växer byter den upp sig till närmast större skalnummer! Eremitkräftor förekommer även vid Bohuskusten, men då på betydande djup.

Gott om positiva saker fanns emellertid också att uppleva. Vattnet var som siden och höll behagliga 21^o. Det fanns ett stort antal charmiga, på land levande eremitkräftor, vilka smög sig ner i kamraternas väskor och flera dagar senare kom fram och gav oss små "tjuvnyp". FC tog en kort promenad i vattenbrynet tillsammans med TL. Denna enkla händelse kunde ha slutat tämligen illa, då FC var på vippen att trampa på en stor stingrocka som låg nästan osynlig och helt oväntad på cirka en (!) decimeters djup. Dessa fiskar, som är avlägset släkt med hajarna har svansen pisklikt utdragen och spetsen är försedd med en gifttagg. Giftet är ungefär som från en svensk huggorm men kan i olyckliga fall vara dödligt. Det var en lång väg till cortisonet ombord, men lyckligtvis hände ju inget utan rockan simmade lojt sin väg...