Pansarkryssaren Fylgias
långresa 1931-32

 

Innehåll

 

Tryggve Kastrup berättar


Tillbaka till Startsidan
för Fylgias långresa

Färden hemåt
mot Sverige, Malmöbesöket
och hemkomsten

 

 

 

Rotterdam, Holland

 

Onsdagen den 16 mars.

Med betydligt effektivare fart fortsatte vi nu mot Rotterdam. Mot kvällen började en mängd ljus synas på vår styrbordssida, däribland ett otal fyrar. Titt och tätt passerade vi på nära håll det ena fyrskeppet efter det andra.

 

Klicka på bilderna för att förstora!

 

Torsdagen den 17 mars.

Som bekant ligger Rotterdam vid en av Rhens bifloder, Maas, och ett par svenska mil upp från kusten. Vid 8-tiden på morgonen anlände vi till flodmynningen och fortsatte under sakta fart uppför Maas. Vid 10-tiden anlände vi till Rotterdam efter en givande färd “genom det holländska landskapet”. Färden blev nämligen mycket intressant och man kunde ganska åskådligt få ett gott intryck av, hur Holland i verkligheten ter sig. Några blommande tulpanfält kunde vi visserligen inte upptäcka (fel årstid ?), men av de så mångomtalade kvarnarna såg vi desto fler. Det lär f.ö. dröja ännu en två månader innan tulpanerna står i blom. Tyvärr fick vi inte nu något intryck av, hur enastående vackert landskapet då lär vara.

Rotterdams hamn var den största jag någonsin sett och den befinner sig dessutom under växande genom att tidigare fast mark uppgräves och sättes under vatten. Största delen av dagens hamnanläggning lär tidigare ha varit fast mark. En mängd svenska båtar av olika storlekar, typer och rederier voro synliga här och var. Även ett stort antal upplagda fartyg lågo - numera helt nerrostade - förtöjda utmed kajerna och pirarna i hamnen. Sjöfartsnäringen lider tydligen f.n. av överskottstonnage. Alla dessa överrostade fartyg gjorde ett deprimerande intryck men bilden lystes delvis upp av en massa små, snabba bogserbåtar, färjor, fiskebåtar i mängd och, inte helt i minoritet, nöjesbåtar.

För första gången under resan fick vi ligga vid kaj, vilka i många avseenden är bättre, både trevligare och mera praktiskt, än att ligga förtöjda vid boj eller för ankar mitt ute i en hamn eller på någon redd. Någon salut avgavs inte denna gång.

Kl var ungefär 1800, då jag gick iland för första gången. I Rotterdam hade ordnats en hel del extra förmåner för oss. Bl.a. fick hela besättningen frikort till spårvagnarna, där vi fick åka så mycket vi ville utan kostnad. Dessutom hade fri entré till flera museer, zoologiska trädgården m.fl. platser. I Rotterdam finns en svensk sjömanskyrka med läs- och skrivrum, bibliotek m.m. Här kunde vi för 50 öre köpa kaffe med hembakat bröd. Pastorn hette Allan Lindeberg och var en mycket angenäm person. Hans medhjälpare eller assistent var också bra, trevlig och underhållande.

Kl var alltså 1800, då vi gick iland, först upp till sjömanshemmet för att orientera oss litet och för att dricka en kopp gott kaffe med d:o hembakat bröd. Här fanns också flera svenska tidningar - endast två dygn gamla ! Efter besöket här tog vi en runda i sta’n. Denna var mycket intressant med alla sina kanaler. Då man kom in i centrum, märkte man verkligen, att vi kommit till en storstad (600.000 invånare). Efter en timmes underbar promenad återvände vi ombord synnerligen belåtna med vår kväll.

 

Klicka på bilderna för att förstora!

 

Klicka på bilderna för att förstora!

 

Fredagen den 18 mars.

På kvällen skulle pastor Lindeberg hålla ett föredrag sjömans-hemmet om "Blomsterodlingarna i Holland" och dit skulle vi naturligtvis gå. Vid 5-tiden gick Wuopio, Pettersson och jag iland. Vi tog först en promenad på ett par timmar och gick vilse. Efter att ha prövat på en 7-8 spårvägslinjer träffade vi slutligen på den rätta och anlände strax före kl 8 till sjömanshemmet, i lagom tid till programmets början. Här var ett par stora långbord dukade och c:a ett 70-tal från Fylgia, ett 40-tal civila sjömän och en del svenskar bosatta i Rotterdam hade infunnit sig. Föredraget med de färglagda ljusbilderna blev mycket både intressant, lärorikt och underhållande och därefter bjöds vi alla på kaffe och det hembakade brödet. Det smakade, vill jag lova ! Under tiden underhölls vi med sång och musik. Kl var 2200 , då vi bröt upp. Vi tre tog först vår obligatoriska promenad, varpå vi återvände ombord, plockade fram våra kojer och ”knöto” oss.

 

Lördagen den 19 mars

hade jag vakt och var ej iland. Jag bör kanske nämna, att ett par ggr varje dag kom en mjölkförsäljande yngling ombord och skriv opp, att han fick åtgång på sina litrar. Jag köpte åtskilliga flaskor - första gången vi drack mjölk under 4-5 månaders tid ! Redan vid ankomsten till Rotterdam tog vi ombord vårt kol och här gick det snabbt och smärtfritt till. Här bars inte det svarta bränslet ombord i baskers utan här “sprutades” det direkt i kolboxarna genom en stor höj och sänkbar trumma.

 

Söndagen den 20 mars.

Det hade ordnats med flygturer över sta’n till det billiga priset 2 gulden - 1 gulden 2:10. Jag gick ombord hela fm och väntade på besked, men då inget besked kom, blev kanske flygningarna inställda på grund av dålig anslutning. 4:20 i svenska pengar är mycket för fattiga flottister ! Vid 12-tiden gick jag iland och besökte då först Zoologiska Trädgården. Där var visserligen mycket vackert, men betydligt mera imponerande samlingar av vilda och andra djur hade vi sett tidigare under vår resa. Resten av dagen använde jag till att gå och beundra sta’n, åka omkring i spårvagnar och beundra och studera folklivet genom spårvagnsfönstren. Kl 2000 skulle pastor Lindeberg hålla gudstjänst på sjömanshemmet. Vi var ett 60-tal från Fylgia och ungefär lika många civila. Även idag blev vi bjudna på kaffe och kakor efteråt samt sång och musik av kända holländska förmågor, bl.a. piano och fiol av herr och fru Vook (?). Kl.2200 var det hela slut och vi skiljdes åt efter att ha tillbringat en angenäm och trivsam afton tillsammans. Tidigare under dagen hade besättningen varit bjuden på Rotterdams största och modernaste biograf och sågo “Djungeln talar”.

 

 

Klicka på bilderna för att förstora!

 

Måndagen den 21 mars.

Kl 7 på kvällen gingo vi iland. Vi ställde våra steg till sjömanshemmet för att dricka en avskedskopp, läsa de senaste svenska tidningarna, spela schack och skriva några brev. Efter ett par timmar bröt vi upp, tog en kort kvällspromenad - sista gången vi trampade utländsk mark under vår långa resa - och gick därefter ombord.

Som vanligt hade det även i Rotterdam ordnats en hel del underhållning av olika slag ombord. Bl.a. hade vi någon av dagarna besök ombord av en fransk atlet, som verkligen imponerade med sin styrka och sina konster. Ett av numren bestod i att han balanserade ett stort matsalsbord (som ingick i hans medförda rekvisita) i munnen. Och många, många andra tricks hade han för sig!

 

Tisdagen den 22 mars4

Jag hade vakt och var ombord hela dagen. Nu skulle vi snart kasta loss för sista gången och vända stäven hemåt på allvar. Ingen längtade längre iland utan alla såg fram mot morgondagen, då vi skulle lämna Rotterdam. Jag började så smått mina förberedelser inför ankomsten till Malmö, såg över alla souvenirerna, som jag skulle ta’ med hem till Lund, alla kort, tidningsurklipp och mycket annat, som hade anknytning till vår resa.

 

Onsdagen den 23 mars

Vid 10-tiden kastade vi loss från kajen, där en väldig folkmassa samlats för att taga farväl av oss och vinka adjö. Fylgias besök i Rotterdam hade, liksom fallet varit överallt i hamnarna som vi besökt, varit mycket populärt och detta inte minst genom besättningens som regel mycket fina uppträdande. Pressen i de olika hamnarna hade alltid stora artiklar med intervjuer och bilder om Fylgias besök och säkerligen hade vi nått ett av de viktigaste målen under vår resa att sprida kännedom och good-will om och för gamla Sverige.

 

Klicka i menyn längst upp till vänster för att läsa om
Färden hemåt mot Sverige, Malmöbesöket och hemkomsten!

 

 

Till början