Pansarkryssaren Fylgias långresa 1931-32

Färden hemåt, Malmöbesöket
och hemkomsten

Torsdagen den den 24 mars

voro vi en bra bit på väg ut i Nordsjön. Då vi under utresan passerade detta “lynniga” hav, möttes vi av en fruktansvärd storm, som rörde om ordentligt inombords hos de flesta av oss och då fartyget spolades över från för till akter och det var förenat med verklig livsfara att taga sig ut på däck utan en tamp om magen. Nu låg sjön ”bleke” och inte ens den minsta krusning syntes till. Den sista biten började verka lite innehållslös och enformig. Men så hände det ! Utkiken på signalbryggan upptäckte i sin kikare en fiskebåt på mycket långt avstånd tvärs ut om babord och han tyckte sig se någon, som stod och vinkade med något åt oss. Han rapporterade till vakthavande officeren på bryggan under, som också fann det hela litet “mystiskt”. Han la’ om kursen och styrde bort mot båten och så småningom fann vi, att denna verkligen hade råkat i en svår nödsituation. Motorn hade gått sönder några dagar tidigare, genom den totala vindstillan kunde de inte använda sina segel och fartygen som kommit inom synhåll hade antingen inte sett dem eller också inte brytt sig om deras situation. Fiskebåten var svensk och hörde hemma i Göteborgstrakten. Då de skulle ha varit i hamn redan 3-4 dagar tidigare, hade vattnet och provianten tagit slut och deras tacksamhet var obeskrivlig, då Fylgia tog båten på släp och besättningen ombord. Hos oss fick de allt, de behövde och några från maskin tog sig över i fiskebåten, som under den fortsatta hemresan lagades. Då vi dagen efter skulle passera Göteborg, skulle våra gäster glada och tacksamma kunna gå över till sin båt och återvända till hemmahamnen.

Klicka på bilderna för att förstora!

Fredagen den 25 mars.

Vi hade nu rundat Skagen och följt den svenska kusten. Då vi under natten skulle närma oss den yttersta fyren, hade största delen av besättningen samlats på däck för att för första gången under den fem månader långa resan se en del av Sverige. Och snart började även ljusen iland Korum på hyttan synas. Stämningen blev mer och mer uppsluppen och det var nog inte många, som låg i sina kojer i natt. Under fm passerade vi Öresund, där vi snart lämnade Hälsingborg akter om oss och alla tittade förväntansfullt mot Malmö, som vi skulle anlöpa under em:s lopp.

Malmöbesöket

En mycket stor del av besättningen var skåningar, vilka skulle beredas möjlighet till en sammanhängande permission under uppehållet i Malmö för att kunna besöka sina anförvanter i hemmen några dagar. Vid 2-tiden på em anlöpte Fylgia Malmö, där vi förtöjde i Frihamnen. Musiken stod uppställd på däck och under dess musicerande och ivrigt vinkande mot den enorma folkmängden på kajen förtöjde vi. Här skall vi nu ligga över påskhelgen (idag är det Långfredagen) för att fortsätta till hemmahamnen Karlskrona tisdags-fm och då med Chefen för Kustflottan ombord, som skall inspektera fartyg och besättning, framförallt kadetterna och vad de lärt sig av sjömanskunnande, navigering och mycket annat under resan.

Lördagen den 26 mars.

Redan under fredagskvällen kunde jag lämna fartyget för ett par dagars besök hemma i Lund på Klostergatan 7. Det var inte utan en viss spänning, som jag och några kompisar stannade i tullvakten till frihamnen med vår taxi och tullarna skulle söka igenom vårt bagage. Vi hade ju alla köpt med oss hem små minnessaker och presenter, som våra små ekonomiska resurser medgivit. Allt gick emellertid bra och för mitt vidkommande blev det tåget till Lund nästa. Återseendets glädje blev stor och med allt jag och de hemmavarande hade att berätta för varandra blev det sent, innan jag för första gången under hela resan kunde lägga mig i en riktig säng mellan två lakan. Under fem månader hade min “slaf” bestått av en av flottans kojer eller på civilt språk hängmattor - en utmärkt bädd, då man vant sig vid den, framför allt i sjögång, men dock inte så bekväm och vilsam.

Söndagen den 27 - måndagen den 28 mars.

Dessa dagar var jag alltså ledig och besökte Lund. En av dagarna fick jag besök av mina kompisar under resan Wuopio och Pettersson och tillsammans besåg vi den gamla, goda staden Lund. Jag hade också fått låna Pappas bil och vi tre förstärkta med lundakamraterna Calle Ifvarsson och Edgar Larsson gjorde vi bl.a. en utfärd till Skäralid och hade det i största allmänhet mycket gemytligt tillsammans.

Klicka på bilderna för att förstora!

Tisdagen den 29 mars.

Under måndagskvällen kom jag ombord igen efter mina dagar i Lund och under tisdags-fm kom amiralen från kustflottan för att följa med under sluttampen till Karlskrona. Fartyget hade under uppehållet i Malmö genomgått en fullständig uppsnyggning och “inspektören” kunde säkerligen med full rätt ge såväl fartygschef som övriga besättningen sina bästa lovord. Vi kastade alltså loss för sista gången och avvinkade från kajen ställde vi så färden till Karlskrona. Under färden ditt inspekterade amiralen fartyg och besättning och tog del av utbildningsresultaten på olika nivåer.

Hemkomsten till Karlskrona

Onsdagen den 30 mars.

Vidd middagstiden anlände vi till Karlskrona, amiralen tackade och berömde besättningen i höga tonarter, resan var slut och efter några dagar kunde jag resa tillbaka till Lund igen för 10 dagars långpermission och utförligare berätta om alla mina upplevelser under en synnerligen innehållsrik långresa.