|
Pansarkryssaren Fylgias
långresa 1931-32
"Sotaredagen"
Onsdagen den 16 dec.
Detta är den stora “sotaredagen”, då den redan nämnda
sotningen skall gå av stapeln. På fm vidtogs förberedelserna för vad som
komma skulle. Bl.a. tillriggades en stor bassäng av presenningar av
babordssidan nedanför hyttan. En väl insåpad rutschbana riggades upp
från hyttan ner i bassängen. Kl 1400 var den tid, som Neptunus kungjort
för sin ankomst. Kl 1345 gjorde besättningen uppställning i divisioner
och avlämnades till fartygschefen. Några minuter före k1 1400 anlände
Neptunus’ skrivare och meddelade oss diverse saker. På slaget 1400
anlände så havets härskare åtföljd av sin stora svit alla klädda i de
mest fantastiska och praktfulla klädnader. Fartygschefen avlämnade
divisionerna till konungen, varpå denne hälsade besättningen, vilket vi
besvarade med “God dag, Era Majestät”. Därefter gick han upp och tog
plats på den åt honom iordningsställda tronen och bredvid honom tog hans
drottning plats. Därpå reste han sig och meddelade oss med hög och
myndig röst avsikten med hans besök ombord. Efter detta framträdde hans
svit en efter en och presenterade sig med några kvicka och väl valda
ord. Där var barberaren, doktorn, klipparen, negerhövdingen och många,
många andra. Därpå tog sotningen sin början.
Förste man var sekonden kapten Alarik Wachtmeister följd
av fartygsingeniören, kapten Boldt Christmas, kapten Isacsson, löjtnant
af Ugglas samt underofficerarna, fänrikarna, kadetterna med prins Bertil
i spetsen samt slutligen den övriga delen av besättningen i
nummerordning. Då jag hade ett av de lägsta skeppsnumren, blev jag en av
de första. Den förste, man gjorde bekantskap med, var doktorn, som tömde
ett glas medicin bestående av ricinolja, senap och ettika i mig. Näste
var barberaren, som tvålade in mig i ansikten med en pensel och vit
oljefärg, varpå han försökte raka mig med en över metern lång rakkniv av
trä, varvid han noga såg till, att färgen blev ordentligt inmatad i
huden.
Glada sotare! Klicka för att
förstora!
Bilder från sotningen. klicka för
att förstora!
Jag fortsatte min
vandring och kom till hårklipparna. Där stod en med en jättesax av trä
och låtsades klippa mig i håret med denna, medan den andre klipparen med
en stor riktig sax klippte tre “vackra” hack i mitt hårsvall. Nu
återstod emellertid det värsta: dopet hos negrerna i bassängen. Jag
lyftes upp på den tidigare omtalade insåpade rutschbanan på vilken jag
med en hisklig fart åkte ner i bassängens djup. I bassängen stod 8
jättelika negrer redo att ta emot mig med händerna fulla av en svart
smörja bestående av maskinolja och sot. Behandlingen var ganska hårdhänt
och jag överdriver inte, då jag säger, att jag var längre tid under
vattenytan än över. Nåväl, även denna procedur hade sitt slut.
— Jag skrev nyss,
att denna sista programpunkt var den värsta. Detta är emellertid en
tvivelaktig sanning, ty det värsta återstod: att göra sig ren med tvål
och ....saltvatten
!. Jag arbetade
frenetiskt i precis två timmar, men är ändå inte ren ännu. Efter
rengöringen var det bestämt, att en del skämttävlingar och annat skoj
skulle
äga rum
på backen, men
eftersom sekonden hade mist för mycket hår hos hårklipparen, var han ur
humör och lät inställa hela programmet. Så fick hela besättningen lida
för att hårklipparen varit alltför nitisk och sarnvetsgrann. Men roligt
hade vi haft och säkert är, att denna episod med sotningen den 16 dec
1931 glömmer jag aldrig.
Fler bilder från
sotningen. klicka för att förstora!
Klicka i menyn längst
upp till vänster för
att läsa om Aden, Jemen!
|
